Efter flera år av osäkerhet och väntan kom äntligen den glädjande nyheten: EU:s läkemedelsmyndighet har godkänt läkemedlet lekanemab för behandling av alzheimer. Men frågan som kvarstår är vilka patienter som kommer att få tillgång till behandlingen och när den kan börja användas i Sveriges regioner.

Den tidigare negativa inställningen av EMA svängde i november, och beslutet att godkänna lekanemab, som utvecklats i Sverige, har väckt stort intresse. Detta banbrytande läkemedel ses som en potentiell livräddare i kampen mot demenssjukdomar, en åkomma som drabbar allt fler människor, särskilt äldre.

Men innan läkemedlet kan introduceras i klinisk användning kvarstår flera hinder.

"Vi uppskattar att det kan ta upp till ett år att få klart besked om när och hur läkemedlet kan bli tillgängligt för svenska patienter," säger Linus Jönsson, läkare och professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet.

Först krävs ett formellt godkännande från EU-kommissionen, som vanligtvis följer EMA:s rekommendation. När detta är klart, måste frågan om kostnaden för läkemedlet avgöras. Lekanemab ges via dropp på sjukhus, och beslut om användningen måste tas av regionerna, där det finns ett särskilt system för att bedöma nya, dyra läkemedel.

Ett expertutlåtande, NT-rådet, kommer att genomföra en utvärdering och ge en rekommendation. Avgörande för utvärderingen är priset, vilket ännu inte fastställts i Sverige men i andra länder uppgår till omkring 300 000 kronor per patient och år. Detta pris ska sättas i relation till den nytta medicinen erbjuder. Trots att lekanemab nu anses revolutionerande, är det viktigt att komma ihåg att det precis som de tidigare läkemedlen inte är en bot, utan en behandling som kan bromsa sjukdomens progression.

"Behandlingen kan fördröja kognitiv försämring med mellan fyra och sex månader, men sjukdomen kommer att fortsätta att utvecklas. Den ger bäst effekt om den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet," förklarar Jönsson.

Oskar Hansson, överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, förutser att det kan handla om mellan 1 500 till 2 000 nya patienter per år i Sverige som kan ta del av lekanemab-behandling. Det är i huvudsak de större sjukhusen som har kapaciteten att göra de nödvändiga diagnostiska tester och uppföljningar.

"Patienterna kommer att behöva besöka sjukhuset två gånger i månaden för infusioner och genomgå en hel del kontroller med magnetkamera för att upptäcka eventuella biverkningar som hjärnsvullnad," säger han.

Trots dessa utmaningar är Hansson entusiastisk över godkännandet av lekanemab.

"Detta är det första riktiga bromsläkemedlet vi har, och det markerar ett viktigt steg i rätt riktning mot att utveckla mer effektiva behandlingar för alzheimer. För många patienter och deras familjer erbjuder det ett hopp om framtiden."

Kommer lekanemab att revolutionera behandlingen av alzheimer? Tiden får utvisa!