Inledning

I många delar av världen är läsk och andra sockrade drycker en vanlig del av vardagen. Faktum är att den genomsnittliga colombianen konsumerar hela fyra liter läsk varje vecka, medan en sydafrikan får i sig 2,1 liter. Dessa siffror är skrämmande och visar på en stigande trend.

Effekterna av läskkonsumtion

Problemet med läsk är hur snabbt den går att dricka och att kroppen snabbt tar upp sockerinnehållet.

— Man får i sig väldigt mycket innan man känner någon mättnadskänsla, förklarar Elin Chorell, diabetesforskare vid Umeå universitet, som inte är knuten till den aktuella studien.

De höga kaloriintagen kan leda till övervikt, vilket resulterar i insulinresistens och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, liksom stroke. Den ohälsosamma drycken kan också påverka kostvalen negativt, vilket leder till ytterligare näringsbrist.

Den senaste studien

I en nyligen publicerad studie i Nature har forskare i USA undersökt hur mycket läsk som dricks i olika länder och åldersgrupper. Genom simuleringar har de försökt uppskatta de långsiktiga hälsoeffekterna av dessa drycker. Men villkoren kring stillasittande livsstil och övrig kost beaktades inte i studien.

Studien avslöjar att 2,2 miljoner människor drabbades av typ 2-diabetes under 2020 på grund av läskkonsumtion, och 1,2 miljoner drabbades av hjärt-kärlsjukdomar. Detta motsvarar ungefär ett av tio respektive ett av trettio diabetesfall globalt.

Geografiska skillnader i läskens effekt

I vissa regioner, särskilt i subsahariska Afrika, är läsk kopplad till 21 procent av de nya diabetesfallen, medan nästan en fjärdedel av fallen i Latinamerika kan härledas till läsk. Det är en alarmerande statistik som uppmanar till omedelbar åtgärd.

Allvarliga konsekvenser

Följderna av detta kan vara extremt allvarliga.

— Det finns en stor mängd individer med odiagnostiserad och obehandlad diabetes, vilket innebär att sjukdomen kan få dödliga konsekvenser. Diabetes är en livshotande sjukdom om den får fortskrida obehandlad.

Möjliga lösningar

Hur samhället ska tackla problemet är fortfarande oklart. Elin Chorell nämner att vissa länder experimenterar med sockerskatter. Informationskampanjer och restriktioner för hur drycker kan marknadsföras är andra möjliga vägar framåt.

— Länder kan använda denna studie för att motivera olika politiska insatser. Det är en stor styrka, för man möter verkligen starka krafter, särskilt från sockerindustrin, som är ganska aggressiv i sin marknadsföring, särskilt i dessa länder, säger hon.

Vi befinner oss i en tid där vi måste sätta fokus på folkhälsan, och med den ökande diabetesrisken kopplad till läskdrickande har vi alla en gemensam uppgift att arbeta mot för att skydda framtida generationer. Tiden att agera är nu!