Ny kärnkraft är absolut nödvändig för att säkra Sveriges energiförsörjning, men det är långt ifrån tillräckligt. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) gjorde sitt bästa för att framstå som teknikneutral när han mötte pressen nyligen. "Vi står inför behovet av att ersätta 140 Terawattimmar (TWh) av energieffektivitet som orsakar koldioxidutsläpp. Fyra nya reaktorer skulle bidra med 40 TWh, så vi behöver definitivt andra energikällor också", förklarade han.

Förra veckan presenterades en utredning som föreslog statliga lån för att bygga fyra nya reaktorer till en kostnad av 400 miljarder kronor. Wykman hade med sig Karolina Ekholm, generaldirektör för Riksgälden, som försäkrade att hela upplägget är "till stor del normalt". Statsfinanserna väntas inte påverkas negativt mer än med 40-50 miljarder kronor några år efter att produktionen startat. Statsskulden kommer att öka något, men det kommer så småningom att kompenseras av intäkter till staten.

Under våren kommer regeringen att lägga fram sin proposition, och många remissinstanser uttrycker skepsis kring risken att andra energikällor, såsom vindkraft, kan komma att trängas ut under tiden för byggandet. Det finns också farhågor kring hur hushållens kostnader kommer att stiga på grund av förslag om elpriser och lägstapris som utredningen antyder. Wykman nedtonar dessa oroande röster med en beräkning som visar att villaägare skulle betala runt 60 kronor mer per månad, medan restauranger skulle stå för mer än dubbla kostnaden.

I en tid där ingen kan ge konkreta svar, handlar mycket om tro. Tidöpartierna ser kärnkraft som lösningen, medan andra är mer tveksamma. Vissa litar på kärnkraft, men ifrågasätter just detta projekt. Wykman tillbakavisar kritiken genom att betona att det krävs åtgärder om Sverige ska förbli konkurrenskraftigt, och att dessa åtgärder måste göras nu. "Visar någon oss den energikällan som kan lösa våra problem, då är vi beredda att ta den. Men varken väte eller batterilagring är här än", tillade han.

Trots Ekholms lugn angående statsfinanserna fanns det en oro kring själva projektet. Hon antydde att det kan finnas risker för både längre byggtider och potentiella kostnadsökningar.

Regeringen står inför ett kritiskt beslut snart. Man vill ge intryck av att man inte lägger alla ägg i samma korg, men samtidigt verkar det som om det saknas alternativ i den korgen bredvid. Att öka finansieringen för havsbaserad vindkraft skulle kunna vara en väg framåt, och Wykman öppnade inte dörren helt för det alternativet.

Kärnkraftsmotståndet, som starkt växte under 1970-talet, lever kvar i och frodas i Sverige. Förslag i den riktningen kommer alltid att mötas med motstånd. Men om vi inte ska stå kvar med ett fullständigt opålitligt elsystem, närmar vi oss ett kritiskt beslut. Många viktiga beslut måste fattas under det kommande halvåret, för att Sverige ska kunna möta framtidens energibehov och klimatutmaningar.