Det är fascinerande att gamla skolplanscher, som en gång var avantgardistiska, idag kallas för heminredningskitsch. Motiven de visar är fortfarande unika och ibland rent av absurda. Ta paleontologiska illustrationer som exempel: Silurhav med trilobiter, och en mammut som stirrar ut över ett öde landskap.

Den särskilda mammutplanschen i min samling visar detta ensamstående djur, förlorat i en melankolisk scen, riktad mot något som en gång var livfullt, nu bara tomhet.

Det föreslår en orimlig syn på historien; om mammutarna hade avbildats av de forntida människorna, som levde sida vid sida med dem, skulle dessa bilder se helt annorlunda ut. Jesper Nyström, en vetenskapsjournalist och tidigare forskare, diskuterar i sin bok “Vem dödade Lonely boy?” hur mammutarna porträtterades i grottkonsten.

Nyström har en bakgrund inom fjällekologi och har också varit redaktör på Forskning & Framsteg. I sin bok undersöker han mammutens utdöende på ett sätt som liknar en kriminalgåta. Genom att granska allt från grottkonst till de senaste landvinningarna inom paleontologin, avtäcker han mysteriet kring dessa urtida varelser.

Det finns många teorier om varför dessa konstverk skapades, alltifrån rituella bilder till stiliserade symboler. Nyströms insikter visar att forntida konstnärer ofta ignorerade perspektiv och proportioner. Det sägs att vissa konstverk är skapade under syrebrist, vilket skulle förklara de märkliga avbildningarna av mammutar.

En betydande figur i mammutforskningen är Pfizenmayer, en tysk zoolog som deltog i expeditioner för att gräva fram mammutkadaver. Hans arbete ger oss värdefull detaljerad information om mammutarna och deras livsmiljö. Nyström beskriver att även om Pfizenmayer hade säkra vetenskapliga metoder, kan den avbildade mammuten fortfarande väcka en känsla av mystik och fantasi.

En av de mest intressanta upptäckterna från mammutens historia är Lonely boy. En individ vars kadaver visade sig vara endast 4 000 år gammal, vilket tyder på att en liten population fortsatte att överleva långt efter mammutstäppens glansdagar. Dessa stäpp sträckte sig över stora delar av Sjöarna på centrala och nordamerikanska kontinenten och till och med i Europa och Sibirien.

Nyström ställer sig frågan varför hela arten dog ut. Forskningsfynd tyder på att klimatförändringar och förändringar i livsmiljöer kan ha varit avgörande. Även om det har föreslagits att människor var involverade i utrotningen genom jakt, är det inte bevisat. Istället länkar ny forskning, inklusive paleogenetiska fynd, klimatförändringarna till mammuternas och andra megafaunas utdöende.

I sin bok får vi även lära oss om forskaren Love Dalén, som hämtar DNA-prover från farliga expeditioner. Nyströms skildringar av Dalén ger oss en inblick i den äventyrliga världen av modern paleogenetik och hur dessa forskare arbetar för att avtäcka mamproduktionshemligheterna.

Dessutom framhäver Nyström det paradoxala förhållandet mellan klimatförändringar och paleogenetiken. När permafrost smälter, öppnas möjligheter för forskare att upptäcka välbevarade betar och andra lämningar av dessa urtida varelser, vilket ger oss en unik chans att förstå mamuts liv och miljö.

Mammuten har blivit en symbol för både naturens mystik och människans påverkan på ekosystemen. Den förekommer i allt från spel som Minecraft till tv-serier som brittiska “Fortitude”, där det kommer fram en gammal mammutkadaver fullt med farliga virus. Det belyser vår fortsatta kamp för att förstå och hantera de risker som klimatförändringar medför.

Trots sin framträdande plats i populärkulturen är mammuten fortfarande en viktig del av vår vetenskapliga förståelse av fortidens fauna. Jesper Nyström erbjuder oss en insiktsfull och fängslande perspektiv på mammutens historia - både som ett vetenskapligt objekt och som en symbol för ensamhet i en föränderliga världen.