Marine Le Pen, tidigare ledare för det franska nationalistiska partiet Nationell samling, har dömts till fem års avstängning från att kandidera till offentliga ämbeten, med omedelbar verkan. Detta innebär att hon inte kan ställa upp i presidentvalet 2027, där hennes ambition var att utmana den sittande presidenten Emmanuel Macron.

Domstolen har även beslutat att Le Pen ska avtjäna två år i fängelse, följt av två år med fotboja, efter att ha funnits skyldig till att ha förskingrat nästan 2,9 miljoner euro genom att använda EU-assistenter för olagliga syften. Enligt domen ska hon dessutom betala en böter på 100 000 euro, motsvarande nästan 1,1 miljoner svenska kronor.

Le Pen har konsekvent nekat till brott och kallat rättsprocessen för en politisk attack mot henne och hennes parti. Utanför rättssalen uttryckte hon en känsla av att demokratin vanhelgades, och att beslutet syftade till att hindra henne från att ta makten i Frankrike.

I det senaste presidentvalet 2022 fick Le Pen 41,45 procent av rösterna i den andra omgången, vilket var ett bevis på hennes ökade stöd inom fransk politik. Om hennes parti skulle överklaga denna dom kan det hypotetiskt sätt ge henne en möjlighet att ställa upp i valet 2027, speciellt om appellationsdomstolen hinner behandla fallet innan valet.

Le Pen har fått stöd från olika internationella figurer, inklusive Viktor Orbán och italienska politiker som Matteo Salvini, som beskriver domen som en attack mot den demokratiska processens integritet. Salvini uppmanar Le Pen att fortsätta kampen och uttrycker sitt förtroende för hennes förmåga att återfå sin politiska ställning.

Det står klart att Le Pens rättsliga strider och hennes partis framtid kommer att spelas ut på den franska och europeiska politiska scenen. Medan några av hennes anhängare ser henne som en oskyldig martyr i en starkt polariserad politisk miljö, väcker domen också frågor om rättvisa och politisk rivalitet.