
Massiva protester i Turkiet efter gripandet av Erdogan-rivalen
2025-03-20
Författare: Alice
Efter gripandet av Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu införde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ett demonstrationsförbud som varade i fyra dagar. Samtidigt blockerades flera sociala medier, vilket ledde till upprördhet över den ökande censuren.
Trots dessa begränsningar har tusentals människor samlats på gatorna över hela landet för att protestera mot gripandet. I Istanbul rapporteras stora folkmassor ha samlats vid tunnelbanestationer och universitetsområden angående det som många anser vara en attack på demokratin. "Erdogan, diktator!" och "Imamoglu, du är inte ensam!" hördes ropas utanför stadshuset sent på onsdagskvällen.
Det råder otillåtenhet bland demonstranterna, och bilder från Ankara visar brutaliteter där polisen använder tårgas och pepparsprej för att skingra folkmassorna. Situationen bedöms som mycket spänd, och fler protester förväntas runt om i landet, särskilt efter uppmaningar från andra oppositionsledare och Imamoglus fru att "höja sina röster".
Imamoglu, som misstänks för korruption och för att ha hjälpt terrorgruppen PKK, har framhållits som president Erdogans största utmanare inför presidentvalet 2028. Hans arrestering, som skedde på onsdagsmorgonen, har beskrivits som ett politiskt drag för att kväva oppositionen.
SVT:s Turkietkorrespondent, Tomas Thorén, framhåller att åklagaren till och med påstår att Imamoglu är ledare för en kriminell organisation – anklagelser som han kallar oerhörda. Det har länge funnits spekulationer om att Imamoglu skulle gripas på grund av det hot han utgör för Erdogans maktställning.
Imamoglu har dock bestämt nekat till anklagelserna, och hans parti CHP fördömer gripandet och beskriver det som en "kupp mot demokratin och vår nästa president".
Erdogan och hans parti AKP har å sin sida avfärdat påståendena om att gripandet skulle vara ett politiskt drag. De insisterar på att Turkiets domstolar är oberoende. Justitieminister Yilmaz Tunc har påpekat att det är farligt att kalla en rättslig utredning för en kupp, och att man bör låta rättsväsendet göra sitt jobb utan politisk inblandning.
Det är uppenbart att Turkiets politiska läge blir mer och mer polariserat, och framtiden för politisk opposition verkar osäker nu när den känsliga balansen mellan makt och demokrati hotas. Kommer fler att tystas, eller kommer folket fortsätta att kämpa för sina rättigheter? Tiden får utvisa.