I september utfärdade Vladimir Putin en varning till USA om att ge Ukraina möjligheten att angripa mål djupt inne i ryskt territorium med amerikanska robotar. Detta, förklarade han, skulle kunna ses som en krigsförklaring från USA:s och Natos sida, vilket skulle förändra konfliktens grundläggande natur och förutsättningar dramatiskt.

Kreml svarade med att föreslå att de ökande USA:s vapenleveranser till Ukraina och det kollektiva västs engagemang kunde tvinga Ryssland att omvärdera sin kärnvapendoktrin. Även vid den tidpunkten var det klart att USA levererade avancerade vapen med restriktioner: Atacms-robotarna skulle endast användas mot mål nära frontlinjen. Vita huset fruktade att det kunde leda till en ökad intensitet i konflikten och att det riskerade att sprida kriget.

Många västledare, inklusive Frankrikes Macron och Tysklands Scholz, delade denna oro och betonade vikten av att säkerställa en diplomatisk lösning, så länge striderna pågick. Denna inställning ledde till att Ukraina inte fick det stöd det behövde i brådskande lägen.

Men som konflikten har utvecklats har flera av Putins tidigare markerade 'röda linjer' överträtts utan några betydande motdrag från Ryssland. Med den senaste tidens meddelanden om att USA inte längre hindrar Ukraina från att utföra attacker djupt inne i Ryssland, kan man konstatera att läget blivit alltmer spänningstungt.

Putins reviderade kärnvapendoktrin ökar hotet genom att tillåta användning av kärnvapen i fler scenarier än tidigare. Ursprungligen var användning av kärnvapen tillåten enbart som svar på ett kärnvapenanfall eller ett existentiellt hot mot Ryssland. Nu kan atomvapen sättas in även vid konventionella anfall från stater som stöds av kärnvapenmakter.

Denna policy förändrar dynamiken i Putins kärnvapenutpressning. Sedan invasionen av Ukraina har han hotat med kärnvapenkrig flera gånger, vilket normaliserar tanken på att kärnvapen kan användas i konflikten. Det innebär en farlig upptrappning av retoriken kring kärnvapen i en tid där kontroll och nedrustning vitalt behövs.

I samband med detta kommer Nobels fredspris snart att delas ut i Oslo till den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo, som representerar överlevande från atombomberna under andra världskriget. Kommittén ser detta som ett steg för att återupprätta det tabu som rått mot användning av kärnvapen.

Men med tanke på den förändrade ryska doktrinen där även hot i form av konventionella vapen eller utrustning som drönare och hypersoniska vapen kan rättfärdiga ett kärnvapenanfall, är det tydligt att gränserna för vad som anses acceptabelt har flyttats. Detta utgör ett alltmer pressat och osäkert läge för hela Europa.

Säkerhetsläget i världen är mer instabilt än någonsin, och endast Putin vet om han skulle vara beredd att gå så långt som att utlösa ett kärnvapenkrig i Europa, eller om hans hot mest är avsett att få västvärlden att vackla i sina ställningstaganden.