
Minna Svärds kamp: "De ansvariga måste ställas till svars!"
2025-03-27
Författare: Julia
Minna Svärd stirrar tomt på laptopen framför sig, där hon ser en video från 2019 som hon har sett över och över igen. Trots den välbekanta bilden är känslorna fortfarande starka. ”Det är tufft att se”, säger hon.
Videon visar finalen i damernas 400 meter häck i NCAA:s andradivision, där den då 20-åriga Svärd gör ett exceptionellt lopp från sin ytterbana och springer in på tiden 59.21, vilket nästan slår alla i fältet.
Men alla utom CeCe Telfer, den första transkvinnan som tävlar i damkategorin och som vinner loppet med sitt personbästa på 57.53.
”Jag borde ha känt en enorm stolthet den dagen, men istället kände jag mig förkrossad”, berättar Svärd. Efter loppet lämnade hon banan nästan i chock.
Det särskilda med detta lopp är Telfers bakgrund, som föddes som kille och tidigare tävlat på herrnivå under namnet Craig. Efter att hon kom ut som trans och genomgick hormonbehandling, blev hon tillåten att tävla i damkategorin.
Svärd minns prisceremonin som en plåga. Hon kände sig arg och ledsen men var tvungen att sätta på sig ett leende under ceremonin.
Bilderna från prisutdelningen, där Telfer håller sitt trofé, blev virala, och även Donald Trump Jr. kommenterade händelsen, och kallade det en "orättvisa mot unga kvinnor".
Trots all uppmärksamhet var Svärd tyst och ledsen under lång tid, kände sig tystad av sin skola och NCAA. Som idrottare var hon rädd att något skulle hända med hennes stipendium om hon öppnade munnen om sina känslor.
Men i november 2020, efter mer än ett år av tystnad, delade hon en bild på Instagram och skrev att hon var den "snabbaste biologiskt födda kvinnan" i loppet. Svärd fick en storm av hatkommentarer, beskyllningar av transfobi och hot, vilket ledde till att hon kände sig mer isolerad än någonsin.
Sedan dess har Svärd valt att göra sin röst hörd. Hon blev inspirerad av Riley Gaines, som stämde NCAA för att de tillät transkvinnor att tävla med biologiska kvinnor. I ett debattinlägg i Wall Street Journal understryker hon vad hon anser vara orättvisorna och kräver att alla historiska resultat av transkvinnor ska strykas, så att biologiskt födda kvinnor kan få sina resultat rättade.
”Det har gått fem år sedan min titel stals från mig. Jag vill ha tillbaka den”, skriver Svärd.
Svärds inlägg fick återigen liv i debatten i USA. CeCe Telfer svarade på kritiken i CNN och uttryckte att hon kände att Trump vill "utplåna transkvinnor". Svärd, å sin sida, har framhävt att frågan handlar om rättvisa. ”Att tävla mot någon som är född som man är inte rättvist”, säger hon.
Under hela den senaste tiden av intensiv debatt och medierapportering, inklusive Svärds uppträdande på Fox News, har hon upplevt en överväldigande respons från dem som stödjer hennes åsikter.
Svärd ser nu att hennes kamp handlar om att ställa NCAA till svars för deras beslut. ”De behöver lyssna på tjejerna och förstå vad de har utsatt dem för”, uppmanar hon. ”Det handlar om mer än att tävla under orättvisa förhållanden. Det handlar också om att tvingas dela omklädningsrum med personer som inte genomgått könskorrigerande operationer. Det påverkar våra unga kvinnor.”
Svärd är orolig för framtiden inom sporten och undrar vad som händer om inget förändras. "Kommer biologiskt födda kvinnor försvinna ur idrottsvärlden? Hur ser framtiden ut för oss i den här debatten?"