Krönika: I skuggan av det amerikanska presidentvalet står fackföreningarna som tveksamma förlorare, enligt German Bender.

I valet ställde sig fackföreningsrörelsen nästan helt bakom Demokraternas Kamala Harris, något Donald Trump är fullt medveten om. Medan Trump inte är känd för att vara förlåtande, har han nu möjlighet att genomföra en agenda som riskerar att kraftigt begränsa fackens makt.

När Trump förra gången var president såg vi en dramatisk ökning av antifackliga reformer och åtgärder. Nu ges världen rikaste man, Elon Musk, utrymme att ge sin antifackliga företagsfilosofi en nationell röst. Musk har redan fått uppdrag av Trump att leda en kommission för att skära i den federala budgeten, ett beslut som kan få förödande konsekvenser för miljoner amerikaner med låga inkomster.

Musk har lämnat tydliga besked om sina avsikter när han pratar om att skära ner statliga utgifter med upp till en tredjedel. Men många experter varnar för att detta skulle leda till kaos och enormt lidande bland de mest sårbara grupperna i samhället.

Både Trump och Musk har ett intresse av att avskaffa hinder i det amerikanska systemet som begränsar deras företag. Med start från en helt ny institution, Department of Government Efficiency (DOGE), tar de sikte på att rensa bort statligt slöseri, men vad detta egentligen betyder för arbetstagarnas rättigheter är skrämmande att tänka på.

Tillsammans med Musk har Trump utnämnt den antifacklige miljardären Vivek Ramaswamy. Ramaswamy, som tidigare har uttryckt att lärare inte bör ha rätten att organisera sig, är en tydlig indikation på vad vi kan förvänta oss framöver. Både Trump och Musk verkar se på fackföreningsrörelsen som ett hot och kommer sannolikt att slå tillbaka på alla fronter.

Den federala myndigheten NLRB, som har uppgiften att övervaka facklig organisering, står nu på tur för angrepp. Med Trump vid makten kan vi se en avveckling av den fackliga verksamheten som redan påbörjades under hans förra mandatperiod.

Det pågår redan diskussioner om att sätta en ny och mer foglig ledning på plats som kan undergräva NLRBs kapacitet. Detta skulle kunna leda till en ännu större försvagning av fackens makt och förmåga att försvara arbeiders rättigheter.

Men finns det något hopp för fackföreningarna? Det gör det, även om det är svagt. Under Trumps första mandatperiod har vi sett framväxten av starka folkrörelser som MeToo och Black Lives Matter, och det finns tecken på att kampen för fackliga rättigheter stärker sig i takt med den antifackliga pressen.

Elon Musk och Vivek Ramaswamy kan stöta på hinder i sina nya roller, där deras affärsintressen står i konflikt med deras politiska positioner. Det kan bidra till att försvaga deras inflytande. Samtidigt skapar de en potentiellt explosiv dynamik mellan dem som kan spränga deras gemensamma projekt i luften.

Men en sak är säker: den amerikanska fackföreningsrörelsen och arbetarklassens framtid ser klart mörk ut med Trump och Musk vid makten. Frågan är hur länge de kan upprätthålla den makt de nu har, och vem som i slutändan kommer att stå segrande när norr och söder i politik och affärer ställs mot varandra.