Muzgan Batoori, 20, flydde från Afghanistan för nästan tre år sedan och har nu blivit informerad om att hon ska utvisas från Sverige.

– Jag mår jätte dåligt. Jag är livrädd och tänker hela tiden på vad som ska hända, säger Muzgan Batoori.

Att få uppleva en ny och trygg tillvaro i Sverige efter att ha flytt från ett krigshotat Afghanistan har varit en stor lättnad för Muzgan och hennes familj. Men nu riskerar de att tvingas tillbaka till Grekland, där de först anlände. Muzgans mamma har tyvärr gått bort under deras tid i Europa, vilket har gjort situationen ännu svårare.

Familjen Batoori tillhör hazarerna, en folkgrupp som historiskt har blivit förföljd av talibanerna. Muzgan berättar att flykten började med att hennes pappa och äldsta bror gick först till Sverige för att söka asyl. Fyra år senare, efter en farlig och lång resa genom Turkiet och Grekland, kom Muzgan och hennes yngre syskon till Sverige.

Resan var fylld av utmaningar där de var tvungna att förlita sig på smugglare för att ta sig över gränserna, däribland en nervkittlande färd i en överfull gummibåt. Muzgan minns den skrämmande upplevelsen av att vara ett barn som flydde med sin mamma.

– Vi åkte i en båt med 50–60 andra människor, och vi var rädda hela tiden, säger Muzgan.

När de väl kom till Sverige inledde de en ny vardag. Muzgan har gått på gymnasiet, gjort vänner och kämpat för att studera. Trots att hon skulle vilja stanna kvar och fortsätta på sin drömutbildning inom apotek, säger hon att Migrationsverkets beslut att utvisa dem till Grekland är både förödande och svårt att förstå.

Migrationsverket har konstaterat att även om Muzgan och hennes bror har varit i Sverige i flera år, så har de ett uppehållstillstånd i Grekland. Detta innebär att de måste återvända dit trots de redan etablerade liv de byggt i Sverige.

Flera skolkamrater har stöttat Muzgan genom att ställa frågor till Migrationsverket för att förstå varför ett sådant beslut har fattats. I klassen är stödet starkt, och många undrar hur de kan hjälpa till i denna svåra situation.

– Vi måste ge värme och kärlek till Muzgan och hennes familj, säger en av hennes klasskamrater. Runt om i Sverige har även andra ungdomar börjat protestera mot utvisningar av ensamkommande flyktingbarn, och engagemanget ökar.

Muzgan drömmer om att en dag få ett stabilt liv i Sverige, att studera och arbeta som farmaceut, och kanske ha ett eget hus istället för den nuvarande lägenheten hon delar med sin bror och pappa.

– Jag vill inte börja om på nytt. Jag vill inte åka till Grekland. Jag vill stanna här, säger hon med tårar i ögonen. Muzgan och hennes saknade mamma är påminnelser om den osäkerhet många flyktingar står inför, men också om hoppet och drömmarna som är värda att kämpa för.