I flera månader har forskare rusat mot svaret på varför globala temperaturer nådde rekordnivåer under 2023 och även fortsätter att stiga under 2024. Nu verkar det som om man är på rätt spår – en avgörande faktor är försvinnandet av moln.

Under långa perioder har klimatforskare kämpat för att förstå variabler som bidrar till att den globala uppvärmningen blivit så dramatisk. En temperaturökning på cirka 1,5 grader över förindustriella nivåer är inte längre en obetydlig avvikelse.

Teamet vid Alfred Wegener-institutet i Tyskland har kommit fram till att den så kallade albedo-effekten, vilket innebär jordens förmåga att reflektera solljus, har minskat dramatiskt, och detta har haft stora konsekvenser. Albedot har kontinuerligt sjunkit sedan 1970-talet, där smältande isar har spelat en stor roll. Forskningen visar att albedoeffekten nådde rekordlåga nivåer under 2023 och antyder att lågtrycksmoln blivit färre, speciellt över stora havsområden som Atlanten.

Men vad är då orsaken till försvinnandet av dessa moln? Tre möjligheter aktualiseras:

1. Naturliga klimatvariationer – En förklaring skulle kunna vara att vi upplever en tillfällig cykel inom klimatet, där förändringarna är ett resultat av omständigheter utanför vår kontroll.

2. Minskning av aerosoler – Detta alternativ kopplar samman minskningen av svavelpartiklar i luften med en nedgång i molnbildning. Reduktionen kan delvis skyldas nya regler för utsläpp från fartyg.

3. Globala uppvärmningens inverkan på molnbildning – Detta alternativ ser på hur den pågående uppvärmningen kan påverka hur moln formas och försvinner, vilket skulle kunna leda till en accelererad uppvärmning i kommande år. Detta alternativ är särskilt oroande och förtjänar noggrant övervägande.

Om det är sant att den globala uppvärmningen förändrar molnens dynamik, kan vi se konsekvenser av detta tidigare än vi trott, vilket i sin tur kan driva upp temperaturerna till ännu högre nivåer.

Forskning har tidigare visat på en koppling mellan minskad molntäckning och ett kraftigt ökat temperaturtryck efter 2013. Om vi förlorar möjligheten till en stabil molnbildning, kan de klimatmodeller som inkluderar detta samband förutse en än mer dramatisk global uppvärmning.

Forskarna står nu inför ett dilemma: Molnens roll i klimatfrågan är en blinda fläcken i många modeller, vilket skapar osäkerhet i våra beräkningar. Framtida åtgärder kan kräva aggressiv politik och radikala förändringar för att adressera de potentiella katastrofala effekterna av den pågående klimatuppvärmningen.

Det är tydligt nu att vi står på tröskeln till en allvarlig klimathot. Kan mänskligheten navigera dessa utmaningar, eller går vi mot en klimatkatastrof utan dess like?

"Det är nu signalen verkar tränga igenom bruset,” säger forskare i den nya studien i tidskriften Science. Med varje ny insikt blir det allt mer uppenbart vilken väg vi måste undvika.

Forskarnas ord sprider en känsla av brådska – vårt nästa steg är avgörande.