Nordens unika relation till ljuset är inget annat än fascinerande. Vi har ibland en nästan neurotisk inställning till ljusets närvaro och frånvaro – i de mörka midvinternätterna blir mörkret nästan tryckande, medan somrarna bjuder på soliga dagar där solen nästan aldrig går ner. Men vad är egentligen motivet bakom detta uppvaknande av ljus och mörker genom vår kultur?

Ljuset – både en konkret och symbolisk kraft – spelar en central roll i nordisk konst och litteratur. Det har format vår identitet och vår kreativa produktion genom historien. En utställning som belyser denna dynamik är Ernest och Signe Maria Thiels imponerande konstsamling, som nu ställs ut på Thielska Galleriet, snart ett hundra år gammalt museum.

Pär Lagerkvists berömda rader ”Det är vackrast när det skymmer” från hans berömda diktsamling ”Kaos” (1919) erbjuder en djupare insikt i den nordiska själen och dess relation till ljusets skiftningar. Denna utställning, som även uppmärksammar vår rika kulturhistoria, visar hur konstverk från olika epoker lyckas fånga denna komplexa känsla av skymning och ljusspel.

Återigen påminner oss dessa konstverk om hur viktigt det är att förstå ljusets påverkan på vår existens och våra känslor. I en värld där teknologin konstant omformar vår upplevelse av tid och rum är det värdefullt att reflektera över de traditionella betydelserna av ljus och mörker i vår nordiska kultur.