Värld

När Trumps USA blundar, passar Kina, Ryssland och Turkiet på

2025-01-03

Författare: Elsa

Donald Trump chockade världen 2016 med sin kampanj där han menade att USA inte längre skulle ta ansvar för världens problem. Varför skulle USA fortsätta att betala priset för att förhindra diktaturer? Varför skulle amerikanerna skydda dollarns värde för världsekonomins skull? Trumps retorik har tydligt visat en förändrad amerikansk inställning till internationella relationer, där landet har dragit sig tillbaka från tidigare åtaganden.

Det är i detta kaos av bristande ledarskap som den gamla världsordningen ifrågasätts. I grunden har USA agerat som garant för frihandel och internationella regler med sin militär som stöd. Men med Trumps politik har vi sett hur detta försvagas. Tidigare amerikanska presidenter har rört sig i samma riktning, men Trump har gjort det snabbare och mer aggressivt.

Under Joe Bidens ledarskap har marknadstillträdet för europeiskt näringsliv faktiskt krympt, trots hans sken av partnership. Biden har haft svårt att leverera de åtaganden som tidigare gjordes, och under hans administration har USA dragit tillbaka militär och resurser, vilket gjort att hoten från Ryssland och andra länder har ökat. När Biden fortfarande står på sidlinjen i Ukraina, ser vi en ökad oro bland de europeiska länderna som vill ha en stabil och trygg amerikansk allierad.

Dessutom får vi se hur Kina etablerar kontroll över allt fler hamnar runtom i världen, vilket tidigare skulle ha varit en stor amerikansk säkerhetsfråga. Vad detta innebär är en klar signal till europeiska makter att man måste finna nya sätt att skydda sina intressen.

I Mellanöstern blottläggs en liknande utveckling där inflytandet från länder som Israel och Turkiet växer, medan USA:s intressen till synes sjunker i betydelse. Dessa länder söker nu att bilda nya allianser och utvidga territorier genom konflikt och maktspel.

Samtidigt i Europa, finns det en ökande rädsla för vad som kommer att hända om USA drar sig ännu längre tillbaka. Det pågår diskussioner om hur man kan samordna och stärka den europeiska försvarsmakten för att möta eventuella hot utan amerikanskt stöd.

Framöver står Europa inför en svår uppgift: att bli självständigt och rusta sig för att stå på egna ben i en ny världsordning. Det innebär att man nu arbetar på att säkerställa tillgång till energi, livsmedel och andra kritiska resurser utan att vara beroende av stormakters goda vilja.

Ursula von der Leyen har tagit steget att organisera EU-kommissionen mot detta mål, och en tydlig väg framåt diskuteras. EU kan komma att behöva föreslå betydande förändringar för att möta dessa utmaningar och skydda sina medlemmars intressen. Det handlar om att förbereda sig för ett Europa där oberoende och hållbarhet är i fokus, snarare än att förlita sig på en stormakt.

Under tiden ser vi Trump göra provokativa uttalanden om territoriella krav som återigen väcker frågor kring USA:s roll på den globala scenen. Kommer Europa att lyckas stå emot stormakternas intressen och skydda sina värderingar och sin suveränitet? Tiden får utvisa i denna snabbt föränderliga värld.