Nätavgifterna, som representerar kostnaden för att vara ansluten till elnätet, utgör en betydande del av hushållens elkostnader, omkring en fjärdedel. Sedan 2011 har den genomsnittliga nätavgiften för villaägare med en 20 ampere säkring ökat med 55 procent, medan avgiften för lägenheter med 16 ampere har stigit med hela 64 procent under samma period, enligt uppgifter från Energimarknadsinspektionen (Ei).

Samtidigt har den allmänna prisökningen, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), legat på ungefär 35 procent. Men till skillnad från andra abonnemang, exempelvis telefonabonnemang eller gymmedlemskap, har konsumenterna ingen möjlighet att byta leverantör när det kommer till nätavgifter. Detta skapar en situation där de är fast med de lokala monopol som elnätsbolagen utgör.

År 2023 har nätavgifterna ökat med över 2 procent för villor och 4 procent för lägenheter. Skillnaderna mellan olika bolag är dock påtagliga. Vattenfall och E.ON har exempelvis höjt sina avgifter med runt 10 procent, medan andra bolag har valt att inte höja, och vissa till och med sänkt sina avgifter.

Energiexperten Björn Berggren från Sveriges Allmännytta varnar för att kommande höjningar kan bli betydligt mer omfattande. "Flera stora aktörer har inte utnyttjat hela den höjning som intäktsramarna tillåter för 2024, vilket innebär att vi kan förvänta oss ännu fler prisökningar framöver,” säger han.

Vattenfall och Ellevio har redan aviserat avgiftshöjningar, där Vattenfall planerar en ökning med cirka 15 procent och Ellevio med 6 procent.

Intäktsramarna som fastställs av Ei reglerar hur mycket elnätsbolagen får öka sina intäkter genom nätavgifterna. Dessa monopolmarknader ska förhindra att bolagen tar ut skamlösa priser och syftar till att täcka rimliga kostnader och god avkastning. Kritiken mot hur dessa ramar beräknas har dock länge varit påtaglig.

För perioden 2024 till och med 2027 har bolagen fått tillstånd att öka sina intäkter med totalt 100 miljarder kronor. Både Berggren och Stefan Yard, professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, tror att det kommer att ske kraftiga höjningar fram till 2027. Yard uttrycker även sin oro över att de nuvarande reglerna är alltför generösa, vilket kan leda till oetiska intäkter för bolagen.

De tre största aktörerna, E.ON, Vattenfall, och Ellevio, innehar över 50 procent av marknaden mätt i omsättning och har tillsammans en nätverksamhetsvinst på över 8 miljarder kronor förra året, vilket indikerar att de överkompenseras.

Enligt Tommy Johansson, avdelningschef för energisystem på Ei, behövs en ny reglering som ger en mer korrekt bild av företagens verkliga kostnader: "Den nuvarande bedömningen av bolagens anläggningar är för hög, vilket leder till att både deras kostnader och intäktsramar framstår som högre än nödvändigt.”

Det är osäkert om det kommer att finnas en lagändring som kan justera beräkningsmodellen innan den kommande tillsynsperioden som börjar 2028. Även om det finns signaler från regeringen om att en proposition kan komma inom kort, är det osäkert om reformer verkligen kommer att genomföras i tid.

Konsumenterna kan nu behöva förbereda sig för ytterligare prisökningar och överväga hur de kan påverka sina elräkningar i en tid av ökande kostnader. Kommer regeringen lyckas med att genomföra den nödvändiga förändringen i tid, eller måste vi vänta i fyra år till med dessa orimliga avgifter? Håll ögonen öppna – konsekvenserna kan bli kostsamma för alla hushåll i Sverige.