Nation

Naturjulkalendern 2024: Frida Hermansson

2024-12-18

Författare: Axel

Frida Hermansson, en passionerad naturfotograf och delägare i Wild Nature Fotoresor, delar med sig av sina äventyr under det gångna året. Hennes fotoresa började i januari 2024 och hon kände sig inspirerad av att driva företaget tillsammans efter att ha arbetat som frilansande reseledare i många år.

Under våren har Frida varit upptagen med fotoföreläsningar, workshops och resor. En av höjdpunkterna var hennes besök på Island, ett land som alltid fascinerar henne. Frida beskriver det som en känslosam upplevelse att se glaciärerna som minskar i snabb takt på grund av klimatförändringarna. Hon besökte Vatnajökulls isgrottor och blev djupt berörd när guiden visade hur mycket glaciären har dragit sig tillbaka på bara åtta år.

I slutet av sommaren återvände hon till Island med en grupp landskapsfotografer för att fånga de dramatiska landskapen och det pågående vulkanutbrottet vid Sundhnjúkagigaröðin, en dröm som äntligen gick i uppfyllelse. Frida beskriver känslan av att stå mitt i den mäktiga naturen som något oersättligt.

Svalbard är en annan plats som står Frida nära. Den arktiska miljön med sina särpräglade ljus och djurliv väcker djupa känslor hos henne, och hon noterar hur klimatförändringarna ständigt påverkar ekosystemen där.

Även höstens färger var ngt som påverkades, med relativt torra förhållanden som fick löven att snabbt övergå till brunt. Frida tillbringade en helg i Norra Kvills nationalpark där hon fotade den magiska skogen och besökte den berömda Kvill-eken, en av Sveriges äldsta naturella skatter.

I november gav hon sig iväg på en expedition till västra Mongoliet med sina kollegor. Där bodde de i traditionella gers och upplevde fantastiska landskap med storslagna berg och vidsträckta ökenområden. Frida och hennes team hade turen att se snöleoparder och vargar, och hon lyckades fånga bilder av vilda Przewalskihästar, en art som aldrig har blivit domesticerad.

Det var en rörande upplevelse för Frida att se dessa hästar i sin naturliga miljö, och hon hyllar de ideella krafter som arbetar för att bevara dem och deras livsmiljö. Hennes berättelse är en påminnelse om vikten av bevarande och hur samarbete kan återföra arter till det vilda, något som har ledt till ökad biologisk mångfald i området sedan Przewalskihästarna återintroducerades 2004.