Många patienter som genomgår hjärtoperationer drabbas av förmaksflimmer, vilket leder till en ökad risk för stroke, njursvikt, längre vårdtider och högre dödlighet. Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har inlett ett projekt för att undersöka om en ny behandlingsmetod med ett särskilt dränage kan minska risken för detta tillstånd.

Ungefär 2 000 patienter varje år lider av förmaksflimmer efter hjärtoperation, vilket ökar komplikationerna och förlänger sjukhusvistelsen. Operationens trauman och strukturella förändringar i hjärtat är kända riskfaktorer, men det har även framkommit att vätska i hjärtsäcken utlöser inflammatoriska processer som bidrar till förmaksflimmer.

– Vi vet att vätska som samlas i hjärtsäcken orsakar inflammation som kan trigga förmaksflimmer, säger Igor Zindovic, biträdande överläkare inom thoraxkirurgi vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Traditionellt dräneras vätska undan från hjärtat under operationer via ett så kallat anteriort dränage, men forskning visar att alternativa placeringar kan vara mer effektiva. Tidigare studier har visat att att lämna dränering bakom hjärtat minskar risken för flimmer. En ny metod, där ett hål görs för att tömma hjärtsäcken på blod, kan minska risken för förmaksflimmer med nästan 50 procent – men innebär också potentiella risker.

Igor Zindovic påpekar att ett posteriort dränage är en enklare och mindre riskfylld procedur, men att det än så länge saknas en tydlig evidens för dess fördelar vid rutinkirurgi.

PROPER-studien, där 624 patienter ingår, kommer att undersöka effekten av förlängd behandling med posteriort dränage jämfört med traditionell metod. Patienterna följs noggrant under de första veckorna efter operationen för att övervaka eventuella symptom på förmaksflimmer.

– Vi kommer att analysera patienternas behov av blodförtunnande mediciner, dödlighet, risk för stroke och blödningar, samt deras livskvalitet, säger Zindovic.

Studien, som fått ett anslag på 17,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, är ett samarbete mellan åtta sjukhus i Norden, inklusive fyra i Sverige. Om resultaten blir positiva kan denna metod implementeras i vården och leda till att 500–1 000 patienter årligen kan undvika förmaksflimmer, vilket skulle spara stora resurser inom sjukvården.

– Om vår hypotes bekräftas kommer detta att revolutionera omvårdnaden kring hjärtpatienter och radikalt minska risken för förmaksflimmer, konstaterar Igor Zindovic.

Fakta om PROPER-studien: - Projekttitel: PROPER (Förlängd behandling med posteriort perikarddränage för reduktion av postoperativt förmaksflimmer efter hjärtoperation) - Beviljat belopp från Vetenskapsrådet: 17 741 200 kronor för perioden 2024 till 2028.