Ett nytt läkemedel som har uppmärksammats sedan 2018 har återigen hamnat i fokus, men trots initiala löften om effektivitet saknar det ännu godkännande för behandling av patienter med svår astma. Finska myndigheter har tidigare ifrågasatt substansens kvalitet, och menar att den i stort sett är likvärdig med placebo, vilket har lett till intensiva diskussioner om dess kostnadseffektivitet.

Brittiska forskare har nu rapporterat om positiva resultat efter att ha ökat doserna av läkemedlet för över 100 patienter, som uppvisade förbättrad lungkapacitet inom ett par veckor. Det intressanta? Optimala resultat verkade uppnås endast när läkemedlet kombinerades med kortisontabletter, vilket får forskare att ställa frågor kring läkemedlets oberoende effekt.

Elisabeth Bernspång, en lungläkare och expert på Läkemedelsverket, är inte imponerad av resultaten. Hon påpekar att substansen påminner om befintliga behandlingar som benralizumab, som har funnits på marknaden i över ett decennium. I hennes ögon är de uppnådda resultaten inget révolutionerande.

"Känslan är inte ny", säger Bernspång. "Det är känt att vissa läkemedel fungerar bättre under specifika omständigheter, särskilt när det gäller akut försämring av eosinofil astma."

Trots de positiva nyheterna ifrågasätter hon studiens omfattning och vill ha fler data innan några generaliseringar kan göras. Hittills lever över 30 000 svenskar med svår astma, men det är viktigt att förstå att inte alla astmapatienter uppvisar de eosinofila blodkropparna som läkemedlet riktar sig mot.

"Det finns definitivt ett behov av ytterligare forskning", konstaterar hon. "Många patienter skulle potentiellt kunna dra nytta av nya behandlingsmetoder, men vi behöver större urval och mer robusta studier för att legitimera dessa påståenden."

Som en del av diskussionen om astma och dess behandlingar, är det värt att notera att inhalationsbehandlingar, som introducerades under 1980-talet, fortfarande är den mest använda metoden mot astma. Trots tillgången till potentiellt livräddande mediciner har många patienter dock visat en tendens att inte följa sina medicinplaner, vilket kan leda till allvarliga tillstånd.

"Det är ett av de största problemen – att patienter inte följer sina medicineringar. Det kan få allvarliga konsekvenser, inklusive frekventa och farliga astmaattacker", adderar Bernspång.

Den nya forskningen krossar drömmen om en enkel lösning, men kanske öppnar den dörrar för att utforska mer personligt anpassade behandlingsalternativ i framtiden. I en tid där medicinsk forskning konstant utvecklas, är det ett skarpt påminnelse om att vi aldrig får bli blinda för vad som verkligen fungerar.