Klara och Wilma Guldbrandsen sitter tillsammans på Suber, bara femtio meter från Kapellplatsen. Med sina slitna ansikten visar de tydligt att arbetet har tagit på krafterna.

– Vi har knappt haft tid att reflektera över hur stort detta faktiskt är. De första veckorna har vi jobbat nästan alla vakna timmar, säger 24-åriga Wilma med ett skratt.

Bakom dem finns en mysig atmosfär med europeiska bord och ljuslyktor. En av väggarna pryds av en imponerande samling av vinflaskor. Systrarnas mål med Suber är att skapa en så kallad "kvarterskrog" – en lättsam och avslappnad plats där stammisar kan känna sig hemma.

– Hos oss ska du kunna komma in för en avslappnad stund och en god måltid utan att det känns pretentiöst. Vi går inte runt med vita skjortor och slipsar, skrattar 22-åriga Klara.

Maten på menyn är enkel men inspirerad av fransk matlagning. Här serveras allt från ryggbiff och eldad kräfta till moules frites, med en stark betoning på vin.

– Vi är inga utbildade sommelierer, men med våra år i branschen har vi utvecklat en känsla för viner som folk gillar, berättar Wilma.

– Vi fokuserar mycket på vin från Frankrike, Spanien och Italien, men även några utmärkta flaskor från Nya Zeeland.

Systrarna arbetar tillsammans fem dagar i veckan och bor nästan granne med varandra. Trots att de inte alltid umgås privat, är deras telefonsamtal frekventa.

– Jag ringer Klara när fjärrkontrollen krånglar, erkänner Wilma.

De har också lärt sig en speciell form av kommunikation.

– Ibland behöver vi knappt säga något – jag kan bara blicka på Wilma och se när hon har en tuff dag, säger Klara.

I en stad där konkurrensen mellan nya restauranger är tuff, är Suber en av över trettio nya krogar som öppnar under våren. Nära Dem ligger Levantine, en större restaurang med liknande koncept.

– Jag känner mig inte hotad av Levantine, försäkrar Wilma.

Vi gör helt olika saker. Jag tror att folk kommer till oss för att vi är en liten, oberoende krog. Många vill stötta lokala företagare.

Utanför Suber står en man och studerar menyn, medan hans son leker med en gummiboll. Klara tar på sig sitt förkläde och börjar brygga kaffe, redo för en ny kväll av mat och dryck.

– Men vi små företagare har alltid en tuffare kamp, erkänner Wilma. De stora kedjorna har resurser som vi bara kan drömma om. Om en stor restaurang har en dålig månad kan de ofta täcka upp för det. För oss kan det betyda att vi måste stänga dörrarna.