EU står nu enat i kampen mot hybridhot från Ryssland, med ett nytt stöd på hela 170 miljoner euro (1,9 miljarder svenska kronor) som främst ska investeras i avancerad elektronisk övervakningsutrustning. Detta beslut tillkännagavs under en presskonferens i Bryssel av Henna Virkkunen, EU-kommissionär för teknologisk självständighet, säkerhet och demokrati.

Detta paket, som är det första initiativet från den nya EU-kommissionen, signalerar ett starkt fokus på att skydda och bevaka EU:s yttre gränser, särskilt i ljuset av hot från Vladimir Putins Ryssland. Genom att förbättra övervakningen av gränserna hoppas EU kunna hantera de ökande utmaningarna knutna till migration och potentiella säkerhetsrisker.

Trots det kraftfulla stödet finns det fortfarande inget utrymme för att använda EU-medel till byggande av konkreta gränshinder, som staket eller murar, vilket länge har varit en önskan från den yttersta högern. Detta visar på en balansgång inom EU, där åtgärder för att kontrollera gränserna måste förenas med respekten för mänskliga rättigheter.

Dessutom innehåller de nya direktiven även rekommendationer för hur EU-länderna ska hantera strömmarna av migranter och flyktingar, som ofta uppfattas som en strategi i samordning av länder som Ryssland och Belarus. EU påpekar att åtgärder som begränsar grundläggande rättigheter måste vara tillfälliga, vilket kan ge en känsla av säkerhet för de som kommer till Europa på flykt.

Vidare har det gjorts hänvisningar till domstolsutslag som ger möjlighet till kollektiva utvisningar vid organiserade försök att korsa gränserna i grupper. Detta pekar på en potentiell skärpning av gränsövervakningen och en ökad beredskap för att möta de utmaningar som hybridhot medför.

I en tid där säkerhetsfrågor och migrationspolitik står i centrum är det avgörande för EU att agera gemensamt. Kommer dessa nya miljarder att räcka för att effektivt hantera hybridkrigföring och migranthot, eller står vi inför en ännu större utmaning i framtiden?