Peg Parnevik, 29 år, är inte bara en populär artist utan även en ny jurymedlem i den älskade talangtävlingen ”Idol”. När frågan kom om hon ville delta var det långt ifrån självklart för henne att tacka ja.

– Jag tänkte faktiskt säga nej, berättar Peg. När de ringde trodde jag att de ville fråga mig om jag ville vara med som artist. Men när jag insåg att jag skulle sitta i juryn kände jag: Vad ska jag egentligen göra där? Det kändes först lite överväldigande.

Men efter att ha funderat på det kändes det coolt att få vara med och hjälpa unga talanger. Jag vet hur nervöst det kan vara, så jag kände att det var viktigt att vara där för dem.

Inspelningarna har varit en känslomässig berg- och dalbana, något som Peg inte hade förberett sig på.

– Det har varit mycket känslor, mer än jag trott. Jag har gjort tv tidigare, men det här var som ett slag i ansiktet. Det var lite tufft att anpassa sig till formatet. Jag behövde lära mig att tala klart och ge tydliga svar, vilket är svårare än man kan tro.

Det svåraste för Peg har varit att behöva säga nej till vissa av de sökande.

– Att sitta där och behöva skicka hem unga människor som drömmer stort, det har varit superjobbigt. Jag hoppas att jag kan vara mindre känslig i nästa säsong, men det är svårt. Varje person som söker är människa med sina drömmar.

Stämningen bakom kulisserna har också varit intressant att hantera.

– Vi har diskussioner som är bra, men när det kommer till att fatta beslut är vi alla olika. Ibland har vi suttit i timmar och diskuterat varför vi tycker olika och hur vi ska rösta, det har varit intensivt, säger Peg.

Det är tydligt att det finns en dynamik i juryn.

– Jag och Ash tampades en del. Han var ganska hård och sa nej utan att tveka, verkligen en realist. Men jag och Bagge hade också våra stunder av bråk, där vi inte höll med varandra alls. Många gånger kände vi oss synkade, men ibland var det som om vi kom från helt olika håll.

Under en av de mer känsliga stunderna brast Peg till och med ut i gråt i ett avsnitt.

– Det var så mycket som samlades inom mig. Alla dessa intryck, känslan av att träffa så många människor som jag kommer att få lämna bakom mig. Det kändes överväldigande, och jag kände så mycket med de som åkte hem. Det är ju alltid en del av att vara artist; man går igenom så många upp- och nedgångar.

Kommande vecka är det dags för lördagens final där Peg har sina favoriter, men hon vill inte avslöja dem.

– Jag håller tummarna för vissa talanger, men i slutändan är det folket som bestämmer. Jag hoppas verkligen att de får sina chanser!