Prinsessan Birgitta, hustru till den tyske prinsen och konsthistorikern Johann Georg von Hohenzollern-Sigmaringen, föddes den 19 januari 1937 på Haga slott. Hon var näst äldsta barnet i kungafamiljen och tillhörde en av Sveriges mest kända och älskade familjer.

Som barn växte Birgitta upp tillsammans med sina fyra syskon, prinsessorna Margaretha och Désirée, prinsessan Christina och prins Carl Gustaf, på Haga slott, där de ofta omgavs av natur och djur. Haga slott blev en plats för magiska barndomsminnen, där kropp och själ fick växa fritt. Under sina tidiga år upplevde hon hur andra världskriget påverkade livet i kungafamiljen, med ransoner och mörkläggning av fönstren. Fadern, arvprins Gustaf Adolf, var en förespråkare för jämlikhet och menade att ingen i familjen skulle ha speciella privilegier när andra led av svårigheter.

Efter faderns tragiska bortgång i en flygolycka 1947, när Birgitta var bara tio år gammal, förändrades hennes liv dramatiskt. Hon gick igenom sin skolgång på Kungliga slottet och slog rot inom scoutrörelsen, där hon fann sin plats bland likasinnade.

När familjen flyttade in till Kungliga slottet under renoveringen av Haga slott 1950 kom prinsessan Birgitta att studera vid Franska skolan och senare i Schweiz där språket tyska skulle bli en viktig del av hennes liv. Hennes tid i München, där hon träffade sin blivande make, var en underbar period präglad av kärlek och kultur.

Bröllopet den 25 maj 1961 blev en storslagen händelse med kunglig glans där Prinsessan Birgitta bar ett unikt diadem och en brudklänning som reste traditioner. Paret bosatte sig i München och fick tre barn: Carl Christian, Désirée och Hubertus. Birgitta tog sådana olikheter i beaktande och sökte hela tiden att förena sitt kungliga liv med sitt personliga intresse för mode och sport.

Prinsessan Birgitta var en passionerad gymnastikdirektör och en fullflödig aktör inom sport. Hennes idrottsliga talang ledde henne till svenska mästerskap och hon blev även erbjuden plats att delta i OS 1964. Hennes aktiviteter spände sig över många olika fält; hon producerade LP-skivor för att främja hälsa och motion.

I en nostalgisk återblick beskrev hon sin barndom, sina upplevelser och sin önskan att framhäva välgörenhetens betydelse, särskilt när det kom till barn. Hon var en stark röst för miljöfrågor och internationell samarbete och grundade HELP Foundation, en stiftelse vars mission var att hjälpa utsatta barn över hela världen. Hennes bidrag till samhället och medverkan i olika välgörenhetsprojekt är i dag en del av hennes arv.

Prinsessan Birgitta flyttade senare till Mallorca, där hon fann ro i naturen och golfen, två av hennes stora passioner. Hennes livsverk sträcker sig från kungliga plikter till djupvarma projekt för mänskligheten. Som hon en gång sa: “För mig handlar alltid välgörenhet om barnen, för de är vår framtid.”

Prinsessan Birgitta lämnar efter sig en oförglömlig plats i den svenska historien och en mäktig inspiration för kommande generationer.