Forskning visar att människors ansiktsuttryck ofta inte speglar de känslor de verkligen känner. Ett exempel är när någon är arg – många gånger rynkar de pannan, men det stämmer inte alltid överens med deras verkliga känslor.

Lisa Feldman Barrett, en framstående neuroforskare och psykolog, ifrågasätter därför effektiviteten hos AI-system som påstår sig kunna tolka mänskliga känslor genom ansiktsigenkänning. Hennes studier tyder på att dessa AI-verktyg har rätt i mindre än hälften av fallen.

AI:s användning i känslotolkning har redan spridit sig till flera industrier, och nya tillämpningar håller på att utvecklas. Dessa algoritmer kan potentiellt användas i allt från rekrytering till bedömning av brott, vilket väcker oro kring deras tillförlitlighet.

– Att förlita sig på dessa algoritmer för att fatta avgörande beslut kring anställningar eller till och med rättsfall kan vara riskabelt, varnar Barrett. Om en algoritm har fel i mer än hälften av fallen, måste man fråga sig om vi verkligen vill att den ska fatta beslut om oss och våra nära och kära.

Ytterligare forskning pågår för att se hur AI kan förbättras, men Barretts varningar står kvar. Många psykologer och forskare varnar för att vi måste vara försiktiga med hur vi implementerar dessa teknologier i samhället.

Kan vi verkligen lita på maskiner att förstå den komplexa mänskliga känslovärlden?

I takt med att teknikens framsteg fortsätter, är frågan som ställs av experter och medborgare fortfarande: Finns det en risk att vi låter maskiner definiera våra liv och relationer? Detta är en debatt vi måste ta på allvar.