En banbrytande AI-modell utvecklad vid Högskolan i Skövde kan lära sig hur friska celler ser ut och därmed identifiera felaktigheter i sjuka celler. Detta öppnar nya dörrar för användningen av befintliga läkemedel på innovativa sätt.

Zelmina Lubovac, lektor vid institutionen för biovetenskap och projektledare, uttrycker sin entusiasm: "Det kan vara början på en framtida precisionsmedicin där läkare får mer exakta beslutsstöd, vilket verkligen kan hjälpa många patienter. Fantastiskt!"

Projektet kallas AI-driven precisionsmedicin och är en del av det större forskningsinitiativet Biomedicinsk AI-driven dataanalys. Forskningstemat ligger i linje med global medicinsk teknikutveckling där man söker smartera sätt att tolka genuttryck och kroppens svar på sjukdomar.

AI-modellen som används är en anpassad version av en redan framgångsrik modell som tränats på enorma mängder offentligt tillgängliga data. Lubovac förklarar: "Vi inväntar en stor förändring; vår modell kan ha knäckt koden för att förstå hur gener uttrycker sig i friska celler, vilket skulle kunna revolutionera sättet vi diagnostiserar sjukdomar."

Dagens sjukvård innebär att vi kan ta prover för att analysera genuttryck, och den utvecklade AI-modellen kan i framtiden bli ett viktigt verktyg för läkare när de ska fatta beslut om behandlingar.

"Det är dock viktigt att vi validerar denna modell noggrant och testar den på fler sjukdomar på ett systematiskt sätt", säger Lubovac. Forskarna har för närvarande testat modellen på tre sjukdomar, inklusive multipel skleros (MS), i samarbete med ett företag som utvecklar läkemedel inom detta område.

AI-modellen har inte bara godkänt de beprövade läkemedlen, utan den har också kunnat identifiera nya användningsområden för andra mediciner genom en omfattande databas, Drugbase. Detta arbete kallas drug repurposing, ett växande fält inom farmaceutisk forskning som syftar till att effektivt använda redan godkända läkemedel för andra tillstånd, vilket kan spara både tid och resurser.

Så vad betyder detta för våra sjuka medborgare? "Vi är alla unika individer. Genom AI kan vi individualisera och optimera behandlingarna från start, så att patienter slipper onödigt lidande och snabbt får det stöd de behöver", säger Lubovac.

Forskningsteamet bakom denna spännande utveckling omfattar sju personer, däribland Hendrik de Weerd och Rasmus Magnusson. Båda har lämnat Högskolan i Skövde och arbetar numera vid Linköpings universitet, där de fortsätter att bidra till medicinsk AI-forskning.

Detta forskningsprojekt finansieras av KK-stiftelsen, vilket möjliggör fortsatt innovation och framsteg inom området biomedicinskt AI.