Stockholms stad har satt upp ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser, där fokus nu ligger på byggsektorn. Enligt Åsa Lindhagen, miljöpartistisk politiker, står byggsektorn för en tredjedel av stadens konsumtionsbaserade utsläpp.

Den nya planen är tvådelad och syftar till att börja återanvända byggmaterial, särskilt de mest skadliga såsom cement och stål. Dessutom ska antalet rivningar minskas markant. En av de största utmaningarna är bristen på infrastruktur för återbruk av byggmaterial i Sverige. Detta innebär att staden måste gå i bräschen för att hitta nya lösningar.

"Vi strävar efter att etablera ett internt återbruk inom stadens egna projekt, men precis lika viktigt är ett externt, storskaligt återbruk. Detta kräver ett nära samarbete med både myndigheter och privata företag," säger Åsa Lindhagen under en rundtur i en stor fastighet i Bromma, där staden tidigare drev en verksamhet.

Den aktuella fastigheten, som användes av bryggeriet Pripps fram till tidigt 2000-tal, har nu stora framtidsplaner. Bland annat kommer ett av norra Europas största idrottscentrum att öppna här 2026, vilket kommer att ta en fjärdedel av ytan.

Ett exempel på pågående åtgärder är en påbörjad återbruksverksamhet där 3 000 stolar från Globen har renoverats. Genom att ge stolarna nytt tyg och blästra stålramarna kan man spara över 33 ton koldioxid jämfört med att köpa nya. "Det handlar om att skapa en cirkulär ekonomi där material får ett längre liv," säger Stefan Mossvall, projektägare på S:t Erik markutveckling.

Enligt Mossvall måste byggbranschen förändra sitt synsätt. Istället för att alltid välja nytt material måste man prioritera återvunnet material. Detta kräver klart definierade och transparenta materialdeklarationer som underlättar för arkitekter och konstruktörer. Han påpekar att även entreprenörer, som tidigare tjänat på att leverera nya varor, nu kommer att behöva anpassa sig till dessa nya rutiner.

Intresset för återbruk ökar inom näringslivet, och fler aktörer söker nu vägar för att delta i den omställning som krävs för att möta den akuta klimatkrisen. Åsa Lindhagen ser positivt på detta engagemang och vill fortsätta driva på dessa frågor i framtiden.