Varje år insjuknar upp till 1000 svenskar i multipel skleros (MS), som är en allvarlig autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper centrala nervsystemet, inklusive hjärnan och ryggraden. Nära 20 000 svenskar lever med denna livslånga sjukdom, vilket innebär att många drabbade ofta söker sig till nya behandlingsmetoder.

MS är en komplex sjukdom där myelin, det skyddande höljet runt nervtrådarna, bryts ner, vilket saktar ner nervsignalerna och leder till varierande och ofta drastiska symptom. Trots avsaknaden av botemedel finns det behandlingar som kan bromsa utvecklingen av sjukdomen, men diagnosen kräver fortfarande omfattande utredningar.

Forskare vid Karolinska Institutet arbetar nu på att ta fram en ny teknik för att identifiera molekylära biomarkörer som kan avslöja MS tidigare än vad som är möjligt idag. Dessa biomarkörer baseras på epigenetiska signaturer, vilket innebär att de kan ge en ny dimension inom diagnosmetoder.

Genom att undersöka celler som kallas oligodendrocyter, vilka är avgörande för myelins funktion, söker forskarlaget ledd av Gonçalo Castelo-Branco att förstå mer om MS:s mekanismer. Oligodendrocyterna har visat sig förändras under sjukdomens gång, och att studera dessa förändringar kan ge viktig information om sjukdomens utveckling.

En nyhet i forskningen är användningen av avancerade tekniker såsom enkelcellsanalys och RNA-sekvensering för att studera epigenetiska förändringar. Dessa metoder har tidigare tillämpats på djurmodeller, men forskarna siktar nu på att använda dem på vävnadsprover från verkliga MS-patienter för att kartlägga sjukdomsutvecklingen mer exakt.

Genom att kombinera dessa analyser med magnetresonanstomografi (MR) kan forskarna följa MS:s förlopp i både hjärnan och ryggmärgen. Målet är att sammanfoga genetiska metoder med avbildningar från MR för att bygga en helhetsbild av sjukdomen – något som skulle kunna revolutionera diagnostik och behandling av MS.

Forskningen är fortfarande i sin linda, men den skapade plattformen av clinical samples och teknik i världsklass ger hopp om att tidigare kunna upptäcka sjukdomen. Finland, Schweiz och USA har också visat stort intresse för att hjälpa till i detta arbete, vilket öppnar för potentiell internationell samverkan inom fältet.

Castelo-Branco reflekterar även över sin resa inom medicinsk forskning: "Under min tid som postdoktor blev jag djupt fascinerad av oligodendrocyternas roll i MS. Jag insåg att för att verkligen förstå sjukdomen måste vi ha nära samarbete med patienter och moderna teknologier. Sverige ligger verkligen i framkant inom dessa områden!"

I takt med att forskningen framåtskrider blir det allt tydligare att ett starkt multidisciplinärt samarbete är avgörande för att förstå och bekämpa MS. Forskarteamet, med medlemmar från olika vetenskapliga discipliner, strävar efter att kombinera sina kunskaper för att göra betydande framsteg.

Som en personlig notering nämner Castelo-Branco att hans arbete påminner honom om tiden som tränare för sitt sons fotbollslag. ”Att se individer växa och utvecklas är det mest belönande, oavsett om det handlar om sport eller vetenskap.”

Den spännande utvecklingen i MS-forskningen ger hopp för många drabbade och kan i framtiden leda till tidigare diagnoser och mer effektiva behandlingar.