
Revolutionerande Rehabilitering för Demenssjuka: Forskning Visar Stora Fördelar!
2025-03-25
Författare: William
Josefine Lampinen, en framstående arbetsterapeut och doktorand vid Umeå universitet, leder en lovande forskning kring rehabilitering för personer med demenssjukdomar. Hon påpekar att även om programmet inte löser alla problem kopplade till demens, så erbjuder det en värdefull del i behandlingen.
Rehabiliteringsprogrammet, som utvärderades i en pilotstudie under våren 2016, involverade ett multiprofessionellt team som under fyra veckor gjorde individuella bedömningar och följdes av en 16 veckor lång rehabiliteringsperiod. Deltagarna, som varierade i ålder och symptom, fick skräddarsydda insatser baserade på sina egna mål. Efter rehabiliteringen följdes deltagarna upp under två perioder om fyra veckor, på Geriatriskt Centrum vid Norrlands Universitetssjukhus, där 31 personer med demens ingick i interventionsgruppen.
Resultaten från Lampinens forskning visar att deltagarna blev mer aktiva i sociala aktiviteter utanför hemmet jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom observerades en kortvarig positiv effekt på depressiva symtom. Många deltagare rapporterade också en ökad självkänsla och en förbättrad förmåga att hantera sin vardag. Trots insikterna om sina tillstånd, som ibland väckte oro för framtiden, kände de sig mer motiverade att engagera sig i sina prioriterade aktiviteter.
En särskilt intressant upptäckte var att även om deltagarna upplevde framsteg i flera aspekter av sina liv, så kvarstod känslan av ensamhet, ett utbrett problem bland äldre och demenssjuka. Studien visade att det är möjligt att använda olika metoder för att mäta social delaktighet och mental hälsa bland demenssjuka, men det kognitiva kraven för att svara på frågor blev en utmaning efter tolv månader; därför var det viktigt att även ta in perspektiv från anhöriga och personal.
I en relaterad del av avhandlingen undersöktes ensamhet bland äldre i Västerbotten och visade att ensamheten är lika vanlig bland demenssjuka som bland de utan diagnosen. Faktorer som att bo ensam och depression hade en betydande koppling till känslan av ensamhet, medan boende på ett särskilt hem kopplades till en mindre upplevd ensamhet hos dem utan demens.
Josefine Lampinen kommenterar: "Denna forskning bidrar till vår förståelse av rehabilitering och den ofrivilliga ensamheten, vilket är av stor vikt med tanke på regeringens nationella demensstrategi och Folkhälsomyndighetens arbete mot ensamhet." Med nästan 30 års erfarenhet som arbetsterapeut och specialister inom äldreomsorg, har Lampinen en djup insikt i dessa frågor. Hennes arbete ger hopp och rydder väg för framtida insatser som kan göra stor skillnad i livet för de som lever med demenssjukdomar.