Svensk sjukvård står i frontlinjen av ett medicinskt paradigmskifte, särskilt inom typ 1-diabetes. Denna allvarliga sjukdom uppstår när immunsystemet angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket gör att blodsockret inte längre kan regleras. Tidigare har insulinbehandling varit den enda verkliga lösningen, men nu gör forskning och nya läkemedel det möjligt att ingripa innan sjukdomen brutit ut.

Hittills har 2000 personer varje år i Sverige, inklusive 1000 barn, diagnostiserats med typ 1-diabetes, en siffra som placerar Sverige näst högst i världen. Sjukdomen är livshotande och kan leda till allvarliga symptom, speciellt hos små barn. Med insulinbehandling kan de drabbade överleva, men det kräver dagliga insatser och medför stora risker för komplikationer.

Ny forskning har lett till framsteg där vi nu kan upptäcka sjukdomen innan några symptom visar sig – genom att identifiera riskmarkörer i form av autoantikroppar i blodet. En enkel blodprovtagning räcker för att testa för dessa markörer. Stora internationella studier, som TEDDY-studien, har gett Sverige en solid grund för att kunna analysera dessa prover effektivt, vilket är avgörande för tidig identifiering.

Flera nya läkemedel är på väg att godkännas och kan bromsa eller förhindra sjukdomsutveckling. Ett läkemedel har nyligen fått godkännande i USA, medan ytterligare 10-20 läkemedel är under utveckling. Länder som Italien överväger att införa nationella screeningprogram, och det är hög tid för Sverige att göra detsamma.

Trots de lovande framstegen beskriver experter att nuvarande regelverk inom hälso- och sjukvård kan försvåra tillgången till tester för friska individer. För att effektivt motverka sjukdomen krävs en ökad medvetenhet om riskfaktorer och tidiga symptom, som kan minska risken för allvarliga komplikationer.

Forskningen pekar på vikten av tidig diagnos och behovet av att ta fram individuellt anpassade behandlingar. Just nu är det en klassisk situation: diagnostiska metoder utvecklas snabbare än behandlingsmetoderna, vilket gör behovet av ett nationellt screeningprogram oerhört aktuellt.

För att förbättra situationen i Sverige föreslår forskare flera åtgärder: - Underlätta kliniska studier för läkemedel som kan ges i presymptomatiska stadier. - Utveckla rekommendationer för uppföljning av individer med autoantikroppar, i linje med internationella riktlinjer. - Genomföra befolkningsbaserade pilotprogram för att testa screeningsmetoder i barn- och skolhälsovården. - Utföra hälsoekonomiska analyser för att bedöma nyttan av screening och utvecklingen av nya terapier. - Utveckla regler för riskbaserad screening.

Sverige har lång erfarenhet av att vårda barn med typ 1-diabetes, men för att bli ledande inom tidig upptäckte och behandling krävs omfattande systematiska förändringar. Utan dessa riskerar svenska barn att åsidosättas, där privata självtest-alternativ kan bli det enda tillgängliga, vilket skapar ojämlikhet i vården.

Att investera i tidig upptäckten av typ 1-diabetes är inte bara en medicinsk fråga utan en fråga om barns liv och framtid. Genom att vidta nödvändiga åtgärder kan vi tillsammans bygga en bättre och säkrare framtid för våra barn. Låt oss agera nu!