Varje år diagnostiseras omkring 1000 svenskar med multipel skleros (MS), vilket innebär att nära 20 000 svenskar lever med denna komplexa och livslånga sjukdom. MS är en autoimmun sjukdom där kroppens egna immunförsvar skadar nervsystemet, särskilt myelinet - det kritiska skyddande höljet runt nervtrådar - vilket resulterar i olika och ofta försvagande symptom.

Trots att det fortfarande saknas ett botemedel mot MS, finns det behandlingar som kan fördröja sjukdomens progression. Diagnosprocessen är dock komplicerad och kräver omfattande tester för att utesluta andra potentiella orsaker till symptomen.

Forskare har nu börjat utveckla en ny teknik för att identifiera molekylära biomarkörer som kan detektera MS tidigare och mer precist än vad som är möjligt i dag. Denna teknik bygger på epigenetiska signaturer, vilket handlar om hur generna aktiveras och avaktiveras i cellerna, och hur detta påverkar proteinproduktionen.

Gonçalo Castelo-Branco leder forskningen och använder avancerade verktyg för att studera de epigenetiska förändringarna kopplade till sjukdomen. Genom att fokusera på oligodendrocyter, hjärnans celler som spelar en avgörande roll i utvecklingen av MS, hoppas han att kunna knäcka koden för denna mystiska sjukdom. Tidigare forskning har visat att oligodendrocyterna kan förändras till att anta egenskaper från immunceller vid MS, vilket kan bidra till sjukdomens förvärrande.

Forskningsmetoden har hittills testats på musmodeller, och nästa steg innebär att analysera vävnadsprover från faktiska patienter med MS. Castelo-Branco och hans team använder även magnetresonanstomografi (MR) för att följa sjukdomens utveckling i hjärnan och ryggmärgen, i syfte att skapa en mer komplett bild av hur MS fortskrider. Kombineringen av bildteknik och genetiska analyser bedöms som avgörande för att lyckas hitta biomarkörer som kan möjliggöra tidigare diagnos av MS.

Intresset för MS väcktes hos Gonçalo Castelo-Branco under hans tid som postdoktor. Hjärnforskningen i Sverige är av högsta klass, med många framstående hjärnforskare i Stockholm och Uppsala, vilket gör landet till en naturlig plattform för hans vidare forskning.

För att faktiskt stanna sjukdomsutvecklingen krävs en stark multidisciplinär insats, där forskare med olika bakgrunder samarbetar för att lösa dessa komplexa problem. Den moderna forskningen bygger på lagarbete, där varje medlem bidrar med sin unika expertis.

Med nya teknologiska frammarscher trott att ett mer heltäckande sätt att förstå sjukdomen är inom räckhåll. Genom att samla resurser och kunskap inifrån vård och forskning har forskargruppen en realistisk chans att revolutionera behandlingar och diagnostik inom multipel skleros. Tack vare detta arbete kan framtida patienter förväntas få mer effektiva och individuellt anpassade behandlingsalternativ.