På senare år har hushållen i Sverige pressats av de stigande boendekostnaderna i samband med höjda räntor, vilket är en del av den pågående kampen mot inflationen. Denna situation har sina rötter i 2010-talets kraftigt stigande bopriser, vilket har lett till att skulderna hos hushållen har ökat kraftigt.

Riksbanken, som ansvarar för landets penningpolitik, har genom att justera den så kallade styrräntan försökt hålla inflationen runt 2 procent. Men hur påverkas själva riksbankscheferna av de beslut de fattar, och hur stora bolån har de egentligen?

Riksbankschefernas lånesituation

Erik Thedéen, som är riksbankschef, har i oktober rapporterat ett bolån på hela 4,3 miljoner kronor, med en rörlig ränta på 3,75 procent och en amortering som ligger på 3 700 kronor per månad. Detta enligt uppgifter från tidningen Privata Affärer.

Men Thedéens bolån är långt ifrån det största bland riksbanksledamöterna. Andra i ledningen har valt att binda sina räntor på betydligt förmånligare nivåer. Förste vice riksbankschef Anna Breman hade i början av året en bunden ränta på endast 1,44 procent. Aino Bunge uppgav också en bunden ränta på 1,28 procent för sitt bolån på 7,1 miljoner kronor under 2024.

Denna information reser frågor om hur riksbanksledamöternas egna ekonomiska beslut står i konflikt med de styrande riktlinjer de själva sätter för landet. Många hushåll kämpar idag med att betala sina lån, medan toppcheferna tycks ha större möjligheter att navigera genom den ekonomiska osäkerheten.

Här är hela listan över riksbankschefernas bolån:

- Erik Thedéen: 4,3 miljoner kronor, rörlig ränta 3,75 % - Anna Breman: Bunden ränta 1,44 %, belopp ej angivet - Aino Bunge: 7,1 miljoner kronor, bunden ränta 1,28 %

Dessa uppgifter öppnar för diskussioner om hur man kan skapa en mer rättvis ekonomisk politik i Sverige. Många svenska hushåll känner idag av de tuffa konsekvenserna av den ekonomiska politik som Riksbanken beslutat om. Hur länge till kan den svenska medelklassens ekonomiska situation fortsatt hamna i skymundan?