Under 2023 har svenskarna köpt kosttillskott och vitaminer för närmare 3,6 miljarder kronor, enligt uppgifter från branschorganisationen Svensk Egenvård. Försäljningen av kosttillskott på Apoteket har sedan 2022 ökat med 15 procent.

"Detta speglar ett ökat intresse i samhället för hälsa och egenvård," säger Åsa Knutsson, kvalitetsansvarig för egenvård på Apoteket AB.

Men den ökande trenden skapar också frågor om hur mycket kosttillskott vi egentligen behöver. Många marknadsföringsargument antyder att kosttillskott kan ge mer energi, bättre sömn, mjukare hud eller lindra klimakteriebesvär.

Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, påpekar att vi i själva verket köper för mycket kosttillskott för onödigt mycket pengar. "De flesta klarar sig utmärkt utan extra tillskott. Vi får i oss det vi behöver via kosten."

Enligt Larsson är det viktigt att bara ta tillskott om man har en konstaterad brist. Kvinnor i fertil ålder med rikliga menstruationer kan behöva extra järn, och vissa sjukdomar eller specifika dieter kan leda till brister som också kan motivera tillskott.

"Vid misstanke om brist är det viktigt att utredas av vården för att riskera att maskera allvarliga sjukdomar genom att ta tillskott på egen hand," varnar Larsson.

Ett av de tillskott som blivit populära är magnesium, som sägs minska trötthet och myrkrypningar i benen. "Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att vi verkligen behöver extra magnesium. Det finns tillräckligt med magnesium i kosten, i livsmedel som bröd, baljväxter, kött och fisk," säger Larsson.

Under vinterhalvåret ökar däremot försäljningen av D-vitamin. Vitamin D bildas i huden när den utsätts för solljus, och Livsmedelsverket rekommenderar vissa grupper, såsom barn under 2 år och personer över 75 år, att ta tillskott av D-vitamin. Mellan 1 oktober och 30 mars är dock solens strålar ofta otillräckliga för kroppens behov av D-vitamin, vilket gör att vi måste få i oss det via kost eller tillskott.

"Det är sant att många vet att en balanserad kost ger oss det vi behöver, men det kan vara svårt att hålla en sådan kosthållning," säger Åsa Knutsson. "Till exempel kanske man inte alltid äter rekommenderade 500 gram frukt och grönt per dag och fisk två till tre gånger i veckan. Då kan kosttillskott vara ett hjälpmedel."

Det är tydligt att medan kosttillskott kan spela en roll för vissa, är det avgörande att vi som konsumenter är medvetna om vad vi egentligen behöver och inte låter oss luras av marknadsföring.

Forskning har visat att mer än 50 procent av svenskarna tar kosttillskott, men många är inte medvetna om de verkliga behoven. Enligt en studie kan överkonsumtion av vissa tillskott orsaka biverkningar och hälsorisker. Det är därför alltid viktigt att rådfråga en läkare innan man påbörjar ett kosttillskott.