I världen finns det totalt 225 personer som har blivit eller är Nobelpristagare i fysik. Under tisdagen kan ytterligare tre forskare adlas med detta prestigefyllda pris. Den senaste gången en ensam pristagare belönades var 1992, då franske Georges Charpak erhöll priset för sin uppfinning av partikeldetektorer.

Historiskt sett har fysikpriset i de flesta fall gått till forskare inom kärn- eller partikelfysik, följt av de som arbetar med kondenserad materia. Under de senaste åren har emellertid rymd-, kvant- och optisk fysik varit i fokus, vilket framgår av en analys från Scientific American.

"Kvantomekanikområdet har täckts relativt väl de senaste åren", kommenterar Mattias Marklund vid Göteborgs Universitet.

Men även om ett område tidigare belönats betyder det inte att det inte kan komma att premieras igen i år. Marklund uttrycker att han endast kan spekulera kring Nobelkommitténs val, men är övertygad om att de inte sätter upp strikta begränsningar.

Bland årets kvantforskare är MIT-forskaren Peter Shor en stark kandidat. "Peter Shor är en matematikern som har lagt grunden för kvantalgoritmer, en avgörande del i hur kvantdatorer kan användas", förklarar Marklund. Han hoppas även på att Yakir Aharonov från Chapman University i Kalifornien eller britterna Michael Berry, duellister i kvantfysikens sfär, också uppmärksammas.

"Det skulle vara ett mycket välförtjänt pris som lyfter fram fundamentala aspekter av vår verklighet", menar han.

För forskarna innebär vägen till Nobelpriset ofta en lång väntan. Den genomsnittliga tiden från första publicering inom det belönade området fram till priset är cirka 20 år. Den japanske forskaren Syukuro Manabe var tvungen att vänta hela 60 år från presentationen av sin första klimatmodell till dess att han blev Nobelpristagare 2021.

Förra året delade den fransk-svenska forskaren Anne L'Huillier fysikpriset med österrikisk-ungerska Ferenc Krausz och fransmannen Pierre Agostini. Statistiskt sett är chansen för ytterligare en svensk mottagare låg, som endast fyra svenska forskare har erhållit priset (1912, 1924, 1970 och 2023). USA leder fortfarande med hela 90 Nobelpristagare i fysik.

Fysiken är ett ständigt utvecklande fält som formar vår förståelse av universum. Det återstår att se vem som kommer att läggas till i den hedliga raden av nobelpristagare och vilka revolutionerande idéer som kan komma att förändra vår interaktion med världen omkring oss.