Introduktion

I år är det återigen dags för Nobelpriset i fysik att delas ut, och tre forskare kan snart få titulera sig som Nobelpristagare. Hittills har 225 individer världen över erhållit detta prestigefyllda pris, men senast som en ensam pristagare utsågs var 1992, när den franske fysikern Georges Charpak hedrades för sin uppfinning av partikeldetektorer.

Historisk kontext och fokusområden

Historiskt har fysikpriset främst tilldelats forskare inom kärn- och partikelfysik, med en stark betoning på fysik av kondenserad materia. På senare år har intresset för rymden, kvantfysik samt optisk fysik ökat, vilket framgår av en rapport från Scientific American. "Det har varit en intensiv täckning av kvantområdet under det senaste decenniet", påpekar Mattias Marklund, professor vid Göteborgs universitet.

Möjliga pristagare

Det finns alltid en möjlighet att områden som tidigare premierats fortsätter att vinna, trots att det verkar mättat. "Jag har inte personligen suttit i Nobelkommittén, så jag kan bara spekulera, men jag tror inte att de begränsar sina val till ett visst fält", fortsätter Marklund.

Starka kandidater för kvantpriset

En stark kandidat för kvantpriset i år är MIT-forskaren Peter Shor, känd för sin banbrytande forskning kring kvantalgoritmer. "Hans arbete är avgörande för hur vi kan använda kvantdatorer i framtiden", säger Marklund och ger även stöd till Yakir Aharonov från Chapman University och den brittiske fysikern Michael Berry.

Tiden innan ett pris tilldelas

Oftast tar det lång tid för forskare att erhålla sin hägrande medalj, i genomsnitt runt 20 år efter att deras banbrytande arbete publicerats. Det mest anmärkningsvärda exemplet är den japanske forskaren Syukuro Manabe, som fick vänta hela 60 år tills han tilldelades Nobelpriset 2021.

Svenska pristagare och statistik

Förra året blev den fransk-svenska fysikern Anne L'Huillier del av denna prestigefyllda krets, tillsammans med forskare som Ferenc Krausz och Pierre Agostini. Statistiskt sett är det dock osannolikt att ytterligare en svensk pristagare skulle utses i år, eftersom endast fyra svenskar har tilldelats ett Nobelpris i fysik genom tiderna (1912, 1924, 1970 och 2023), medan USA toppar listan med hela 90 vinnare.

Slutsats och förväntningar

Håll ögonen öppna – det kommer att bli en spännande utdelning av priset, och kanske kommer årets pristagare att revolutionera fysikens värld på nytt!