I takt med att vi avancerar in i 2000-talet, dyker två alarmerande trender upp som hotar att forma framtiden:

1. Klimatkrisen: En kris så monumental att den påverkar allt från matproduktion till översvämningar.

2. Lärande och läskrisen: En kris som försvagar nästa generations förmåga att förstå och tolka världen.

Många har nog märkt av att unga människor i dag verkar ha mindre intresse för att läsa och skriva. En artikel i Sydsvenskan avslöjade hur studenter vid Lunds universitet har svårigheter att ta till sig kurslitteraturen, vilket ger en dyster bild av dagens utbildningssystem.

Historiskt sett har läsförmåga varit en hörnsten av demokratin. Men nu får vi se allvarliga varningssignaler. Det har rapporterats om lärare som tvingas sänka sina krav på elever för att de ska klara av att godkännas. Nyhetsredaktioner upplever att nyutexaminerade journalister knappt kan formulera begripliga meningar!

Expressens kulturchef, Victor Malm, har uttryckt sin oro över att vårt samhälle snart kan domineras av bristande intelligens. Även om vi inte ska avfärda människor för deras intellekt så är det bekymmersamt om de utgör majoriteten.

Särskilt i Sverige är nedgången i läs- och skrivförmåga mer dramatisk än i många andra länder. Den rådande situationen återspeglar en perfekt storm: Friskolereformerna har lett till glädjebetyg och en avveckling av rigorösa akademiska standarder, medan smartphones blivit allestädes närvarande i våra liv.

Politiker har fokuserat på att digitalisera utbildningen, vilket kan verka progressivt, men många föräldrar har också, med goda intentioner, utsatt sina barn för en överflöd av skärmar. Forskning visar klart och tydligt att dessa digitala distraktioner minskar förmågan att koncentrera sig och prioritera traditionellt läsande.

En ny studie visar att svenska ungdomar tillbringar åtta gånger mer tid på skärmar än med tryckta böcker. Samtidigt uppger att en av fem franska elever att de aldrig läser för nöjes skull, vilket är en indikation på en global trend. Dessutom, trots att klagomålen om bristande it-kunskap ökar, är det uppenbart att många inte ens har grunderna för att bedöma digitalt innehåll.

Det är dags att vi tar ett allvarligt grepp om läs- och skrivkultur. Utan den kommer samhället bli en plats där ytlighet och brist på djupanalys regerar.

Det är en tragikomisk situation: utvecklingen liknar en dålig sketch där skrattens ekon bleknar för varje nytt dåligt skämt.

Så vad gör vi för att förändra detta? Det krävs insatser från både utbildningssystemet och föräldrar för att uppmuntra unga att återupptäcka böckernas värld innan det är för sent.