I en spännande utveckling i kampen mot ryska underrättelseoperationer i Europa har en 51-årig ukrainare dömts till åtta års fängelse i Polen. Han åtalades för att ha planerat att sätta eld på en färgfabrik i Wroclaw — agerat för Rysslands räkning, enligt polska myndigheter. Ytterligare fyra individer står åtalade i samma fall, vilket understryker det allvarliga hotet från ryska agenter i Europa.

Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski gjorde en stark deklaration under en presskonferens i Bryssel, där han påpekade att hela operationen är ledd av den ryska staten. Han uppgav att det finns omkring 2000 ryska diplomater i EU, och om man ser till att 20 procent av dem är underrättelseofficerare, kan detta innebära att så många som 400 personer är involverade i att hantera ryska agenter.

Polen har redan tagit drastiska steg, inklusive stängningen av det ryska konsulatet i Poznan, som svar på det misslyckade sabotaget. I ett allvarligt meddelande sa Sikorski att om det sker fler mordbränder kommer Polen att stänga fler ryska konsulat. Sikorski uttryckte sin oro över att dessa agenter opererar under diplomatiskt skydd och tala om den hybridkrigföring som pågår, där ryska agenter i allt större utsträckning riktar sig mot västra Europa, särskilt Tyskland och Frankrike.

Enligt forskning från Leidens universitet framkommer flera oroande trender gällande ryska sabotagestrategier. Antalet sabotageaktiviteter har ökat och blivit allvarligare, och det har skett flera fall av mordförsök. Professorn Baart Schuurman, som är huvudforskningsledare, avslöjade att ryska agenter numera anställer ombud från undergrunderna och rekryterar dem genom appar som Telegram för en bråkdel av kostnaden. Dessa 'förbrukningsbara agenter' får betalt för att sprida desinformation och utföra sabotage.

Säkerhetspolisen i Sverige har även bekräftat att liknande hot existerar för landet. Med flera undervattenskablar som vandaliserats i Östersjön och misstankarna riktade mot Ryssland, är en fråga av stor betydelse huruvida Sverige kan stå emot dessa hot.

I Bryssel föreslår flera EU-länder en ökad kontroll över ryska diplomater, för att begränsa deras rörlighet inom Schengenområdet. Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský trycker på vikten av att skapa en gemensam front mot ryska underrättelsehot och manar till att alla EU-länder bör följa Polens exempel. Även om Sveriges regering än så länge varit avvaktande börjar det synas tecken på förändring, där fler och fler länder öppnar för att striktare åtgärder mot ryska diplomater.

Den polska regeringen är tydlig i sin ståndpunkt — det handlar om att skydda den europeiska säkerheten och att stänga dörrar för ryska agenter som verkar under täckmantel av diplomater. Det finns en gemensam strävan bland EU-ländernas säkerhetstjänster att vidta åtgärder, och det skulle vara klokt om Sverige överväger att enas med sina grannländer i denna viktiga fråga.