Under ett pressmöte i Helsingfors meddelade Finlands president Alexander Stubb att Nato kommer att öka sin närvaro i Östersjön. Detta beslut kommer som svar på den oroande utvecklingen av sabotage mot undervattenskablar i regionen, ett ämne som också lyftes av Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Rutte betonade att "skuggflottan," vilket syftar på misstänkta ryska fartyg, utgör ett stort problem. Han uttryckte att skyddet av kritisk infrastruktur är av yttersta vikt, särskilt med tanke på de senaste kabelbrotten som inträffat i Östersjön.

Kabelbrotten understryker de ökande säkerhetshoten, där ytterligare ankarspår har upptäckts vid en undervattenskabel i området – en signal om att det kan finnas en mycket allvarligare risk för sabotagesituationer framöver. I ett gemensamt uttalande förklarade ledarna att övervakningen av misstänkta fartyg kommer att intensifieras, och de är fast beslutna att avskräcka, upptäcka och motverka alla försök till sabotage.

"Varje attack mot vår infrastruktur kommer att bemötas med ett robust och beslutsamt svar," påpekar Natomedlemmarna. Detta uttalande har tolkats som en stark signal till de företag som opererar med de misstänkta fartygen i regionen.

Vid mötet deltog även ledarna från Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland, samt Europeiska kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen. Diskussionerna fokuserade inte bara på Rysslands skuggflotta, utan även på hur man bäst skyddar undervattensinfrastruktur i en tid av ökade spänningar.

Det har även framkommit misstankar om att flera av dessa fartyg, inklusive det misstänkta fartyget Eagle S, är involverade i sabotage och spionage. Observerat under slutet av december påstods Eagle S ha orsakat skador på undervattenskablar mellan Finland och Estland. SVT:s Finlandskorrespondent Liselott Lindström påpekade att dessa gamla oljefartyg kan användas av Ryssland för att transportera sin olja på världsmarknaden och på så sätt finansiera sitt krig.

Dessutom finns det uppgifter om att ryska aktiviteter innefattar GPS-störningar, vilket kan leda till navigeringsproblem för andra fartyg och öka risken för olyckor i Östersjön. En potentiell oljekatastrof är därför något som berörda myndigheter förbereder sig för, trots att de också arbetar proaktivt för att säkerställa att riskerna minimeras.