Tre syskon har under de senaste åren bott i ett tryggt familjehem där de trivs. Enligt en utredning enligt LVU (Lag om vård av unga) har barnen utsatts för psykisk och fysisk misshandel, vilket ledde till att de akut omhändertogs på grund av vanvård. Nu står det emellertid klart att barnen ska tvingas till ett tätare umgänge med sina biologiska föräldrar.

”Vi vill inte träffa dem efter allt de har gjort mot oss,” berättar en av flickorna till SVT. Frågan som väcks är varför dessa barn, som har fått en chans till stabilitet och kärlek i ett familjehem, nu rycks bort efter över två år?

I ett inslag i Aktuellt framkom det att barnen ska flytta till en ensamstående mamma i Uppsala, som redan har tre barn. Syftet är att de ska få ”lära känna sitt biologiska nätverk”. Språket, arabiska, anges som en viktig anledning till denna omplacering. Tanken är att barnen ska få djupare band till sina biologiska föräldrar och släktingar genom att bo i ett arabisktalande hem.

Under ett möte med socialtjänsten i Söderhamn kan man höra barnen yttra starka protester mot detta beslut. En kvinna från socialtjänsten påstår att ”ni måste få tillgång till dem”, vilket syftar på den arabisktalande släkten.

Det verkar som att barnens röster och känslor blir åsidosatta i denna process. Reaktioner har även kommit från tidigare M-riksdagsledamoten Hanif Bali, som reflekterar över sin egen historia. Han berättar hur han som femåring omplacerades från en välfungerande svensk familj till en iransk familj som levde på bidrag, där han fick rollen som tolk. Bali framhåller att hans omplacering berodde på att bevara ”religion och språk.”

Det är absurt att ett land som Sverige, som först i världen har förbjudit barnaga, tillåter denna typ av beslut där barns rättigheter negligeras under påskott av kultur och religion. Detta visar sig särskilt tydligt i oförmågan att hantera hedersförtryck, där det skapas en skillnad mellan ”våra” och ”deras” barn.

Nu, med den kommande lagstiftningen som träder i kraft vid årsskiftet, kommer barnets bästa att väga tyngre i beslut som rör deras liv. Förhoppningsvis kommer dessa tre syskon att kunna stanna kvar i sitt hem där de har fått blomma ut till fulla individer. Tillräckligt många barn har redan drabbats av beslut baserade på så kallad ”ursprung” och ”kultur”, vilket har prioriterats framför deras välmående. Låt oss stå starka och försvara barnens rätt till säkerhet och kärlek – det är dags att sätta deras behov först!