I slutet av oktober presenterade Svenska institutet för utvecklingssamarbete, Sida, sin nya lista över organisationer som kan ansöka om bidrag. Denna lista kom efter en betydande förändring av biståndspolitiken som har pågått under året, vilket har väckt stor uppmärksamhet och kritik.

Den nya strategin fokuserar på organisationer som arbetar tillsammans med lokala partners i biståndsländerna. Många har väntat på att få veta om de skulle få ett avtal med Sida, men listans publicering har inte stillat den kritikstorm som riktats mot myndigheten.

Sida har delat upp de svenska organisationerna i två grupper: den ena kategori kan ansöka om projektbidrag som sträcker sig från fem till 70 miljoner kronor, medan den andra enbart kan söka mellan en och fem miljoner kronor. Denna uppdelning har väckt frågor och oro bland biståndsaktörerna, som menar att det införts ett nytt krav som begränsar konkurrensen.

Ett av de mest drabbade exemplen är den kristna biståndsorganisationen PMU, vars bidrag minskas drastiskt från 45 miljoner kronor till eventuellt bara fem miljoner, vilket innebär en minskning med nästan 90 procent. PMU:s chef, Niclas Lindgren, uttrycker sin förvåning över att Sida skulle använda organisationens ”kristna identitet” som en bedömningsfaktor, och menar att det inte varit klart hur besluten fattats.

Med 60 års erfarenhet inom biståndsarbete är PMU kända för sitt engagemang för bland annat Panzisjukhuset i Kongo, vilket leds av den välrenommerade kirurgen och Nobelpristagaren Denis Mukwege. Även om sjukhusets viktiga arbete med kvinnor som utsatts för sexuellt våld inte direkt påverkas, kan vissa relaterade verksamheter komma att drabbas av de nya riktlinjerna.

Läkarmissionens generalsekreterare, Josephine Sundqvist, påpekar att deras organisation, som omsätter 400 miljoner kronor och anser sig vara en global aktör inom innovativt bistånd, också hamnat i den mindre gruppen där de riskerar att få betydligt lägre medel. Hon kritiserar det som ett ”skämt” och varnar för att de ekonomiska begränsningarna kommer att påverka deras insatser negativt i flera länder.

Det pågår nu diskussioner inom branschen om huruvida även organisationer som fokuserar på barnrättigheter diskrimineras i processen. Underligt nog finns det organisationer med sämre resultat i kvalitetskontrollen som beviljas högre stöd, vilket fått flera att fråga sig hur Sida gör sina bedömningar.

Torbjörn Pettersson, chef på Sidas globala avdelning, kommenterar att bedömningarna har gjorts utifrån verksamheternas prestationer och att en mix av stora och små aktörer behövs för att skapa en “pluralism” i hjälpinsatserna. Han erkänner att ”identitetskriteriet” har påverkat besluten, men förnekar att det varit det enda avgörande kriteriet.

I ljuset av den kritik som framkommit, signalerar Sida nu en öppenhet för förändring. Torbjörn Pettersson nämner att det kan bli aktuellt att ompröva beloppsgränserna för de olika grupperna, och även att ett beslut kan fattas inom kort.

Håller Sida på att omvärdera sin biståndsstrategi? Denna fråga debatteras vitt och brett. Med en pågående process av dialog mellan Sida och de berörda organisationerna är det en tid av osäkerhet, men också av potentiella förändringar för mycket av Sveriges biståndspolitik.