Skandal! Utlandsadopterade möter skrämmande brist på kunskap i vården
2024-12-10
Författare: Julia
En ny studie avdecker chockerande fakta om den psykiska hälsan hos transnationellt adopterade, som i Sverige har en 2- till 4-faldigt ökad risk för självmord. Detta kan verkligen inte ignoreras längre!
I en färsk intervjustudie har forskare djupt grävt i de verkliga behoven hos 66 vuxna transnationellt adopterade i åldrarna 21–58. Dessa individer, som kommer från 15 olika länder i Östafrika, Asien, Sydamerika och Oceanien, delade sina upplevelser och behov gällande hälso- och sjukvården. Deras berättelser avslöjar en oroande verklighet där bristande kunskaper och ointresse för adopterades livsvillkor skapar enorma hinder för att få adekvat vård.
Flera av deltagarna berättade om "färgblindhet" i vården, där vårdpersonal inte erkänner hur erfarenheter av rasism påverkar den psykiska hälsan. Det är djupt alarmerande att det finns en utbredd känsla av tacksamhet bland de adopterade, som ibland hindrar dem från att söka hjälp av rädsla för att framstå som otacksamma. Denna kulturella norm måste utmanas och förändras!
Deltagarna i studien hade också konkreta förslag för att förbättra vården. De efterlyste tydligare och mer lättillgängliga strukturer för stöd och vård, ökad mångfald inom vårdpersonalen, samt en bredare terapeutisk repertoar som verkligen adresserar adoptionsrelaterade frågor. Detta understryker vikten av anpassad vård för adopterade, särskilt i känsliga situationer såsom graviditet och föräldraskap.
Forskarna rekommenderar att vårdpersonal får mer utbildning om adopterades specifika behov och att öka medvetenheten om hur rasism kan påverka deras psykiska hälsa. Det är dags att vi tar ansvar och ser till att alla patienter får den vård de förtjänar!
Vi har också stora förhoppningar på den pågående statliga utredningen om transnationell adoption. Det är avgörande att den tar hänsyn till de adopterades egna erfarenheter och förslag, och att den resulterar i konkreta åtgärder för att förbättra deras liv.
Kommer detta att leda till förändring? Låt oss hoppas att rösten från adopterade hörs, för det är nu eller aldrig!