Snusning kan allvarligt påverka både hjärtat och kärlsystemet samt orsaka förhöjt blodtryck. På lång sikt ökar användningen av snus även risken för typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Dessa risker beror till stor del på nikotinets skadliga effekter. Det så kallade vita snuset, även kallat nikotinsnus, anses inte vara mindre skadligt.

I en ny uppdatering av sina rekommendationer för behandling av ohälsosamma vanor, inkluderar Socialstyrelsen även vitt snus. Vuxna som snusar dagligen, oavsett sort, bör erbjudas rådgivande samtal från vården. Rekommendationen gäller även barn som snusar, även vid mer sporadisk användning.

– Många ämnen i snus och tobak är hälsofarliga, och forskning visar att nikotin är farligare än vad vi tidigare trott. Vissa typer av vitt snus innehåller till och med högre doser nikotin än traditionellt tobaksbaserat snus, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

I fjol reviderade myndigheten sina riktlinjer för riskbruk av alkohol och fastställde att ett riskbruk definieras som 10 eller fler standardglas per vecka, eller 4 standardglas per tillfälle minst en gång i månaden. Dessa gränser gäller för både män och kvinnor.

Både vuxna och barn bör erbjudas stöd om de identifieras med riskbruk av alkohol enligt de nya riktlinjerna.

– Riktlinjerna hjälper sjukvården att identifiera individer med riskbruk. Det finns ingen nivå under vilken alkohol anses vara helt ofarligt, men det är uppenbart att över denna nivå påverkar det hälsan negativt, säger Lindén.

När det kommer till elektroniska cigaretter, de så kallade vejparna, har Socialstyrelsen ännu inga rekommendationer. Detta beror på bristande kunskap om deras hälsoeffekter, inte på att de anses vara mindre skadliga än traditionellt snus eller cigaretter.

– För att utfärda en rekommendation måste vi ha bevis för att det är farligt och även en effektiv åtgärd. Det finns anledning att tro att hälsoeffekterna från vejp kan vara lika allvarliga, om inte värre, säger Lindén.

De nationella riktlinjerna berör även kost, fysisk aktivitet och rökning. Tanken är att fler ska erbjudas stöd.

Patienter med sjukdomar eller påtaglig sjukdomsrisk ska informeras om hur livsstilsvanor kan påverka deras hälsa och ges hjälp att bryta negativa vanor.

– Många patienter uppskattar verkligen att diskutera sina vanor. Vi vet också att många skulle vilja få hjälp med sina alkoholvanor, men de får inte frågan tillräckligt ofta, tillägger Lindén.

Trots att det finns nationella riktlinjer får endast 1-7 procent av besökande patienter frågan om stöd vid ohälsosamma vanor. Enligt en rapport från Socialstyrelsen publicerad tidigare i november, finns det även stora skillnader mellan regionerna.

– Jag hoppas att fler får stöd och framför allt de som verkligen behöver det, säger Thomas Lindén.

De nya rekommendationerna ger även vägledning till vården när det gäller prioriteringar. Patienter med redan existerande sjukdomar eller riskfaktorer ska prioriteras, liksom de som ska genomgå kirurgi samt barn, unga och gravida.