Rysslands fullskaliga anfall på Ukraina den 24 februari 2022 har lett till en dramatisk förändring i svensk opinion gällande Natomedlemskapet. Tidigare hade motståndet mot att Sverige skulle gå med i försvarsalliansen Nato varit på nedåtgående, men det fanns inte ett stabilt stöd för att överge doktrinen om alliansfrihet före krigsutbrottet.

Mätningar från DN/Ipsos redan i början av mars 2022 visade att antalet Natanhängare för första gången översteg motståndarna, och när den socialdemokratiska regeringen under Magdalena Andersson lämnade in Sveriges ansökan i maj 2022 var det en övervägande majoritet, nästan sex av tio, som var positiva till medlemskapet.

Processen mot medlemskap blev dock utdragen och besvärlig. Trots detta har stödet bland svenska väljare förblivit starkt och stabilt, även efter att Sverige blev fullvärdig medlem den 24 mars 2023. En ny undersökning från DN/Ipsos visar att hela 62 procent av svenskarna är positiva till medlemskapet, medan endast 19 procent är negativa – en trend som har hållit i sig under de senaste två åren.

"Det finns ett stabilt stöd för det svenska Natomedlemskapet," säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos. Han påpekar att män och äldre är mer entusiastiska i sina åsikter än kvinnor och yngre; dock är majoriteten positiva även inom dessa grupper. De mest påtagliga skillnaderna i stödet relaterar till väljarnas partipolitiska tillhörighet – Natanhängerna är i majoritet inom nästan samtliga partier, förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, där motståndarna utgör en stor majoritet.

I samband med att det blev klart att Sverige skulle bli medlem i Nato för ett år sedan, steg också förtroendet för landets försvar. Det var en historisk förändring – för första gången i en tioårig mätserien var det fler som hade förtroende för försvaret än de som saknade det.

Även om den nya undersökningen visar ett litet fall i förtroendet, trodde 34 procent fortfarande på försvarets förmåga att säkra gränsen, medan 32 procent var tveksamma. Detta står i kontrast till en bottennotering från 2016, då två av tre svenskar hade en pessimistisk syn på landets försvarsförmåga.

"Att väljare har blivit något skeptiska till försvarsförmågan kan höras samman med osäkerheten som Donald Trump skapat avseende USA:s stöd till Nato," tillägger Källebring.

Opinionsläget när det gäller försvarsförmågan kan liknas vid det som gäller Nato; borgerliga väljare tenderar att vara mer optimistiska, medan vänsterpartister och miljöpartister har en mer misstroende hållning. Försvarsfrågan kan bli avgörande inför nästa val, där väljarnas förtroende för det svenska försvaret och Natos roll väntas vara i fokus.

Många väljare undrar också hur det kommer att påverka Sveriges säkerhetspolitik framöver, särskilt med tanke på Europas växande militarisering och akuta spänningar med Ryssland. Det är ett ämne som kommer att bli allt mer relevant i det svenska medvetandet och kan påverka både den politiska debatten och väljarnas beslut i kommande val.