Introduktion

Laborationer bör vara ett 'centralt inslag' i ämnena kemi, biologi och fysik enligt de riktlinjer som reglerar gymnasieutbildningen. Men verkligheten är att ingen riktigt kan definiera vad detta innebär, inte ens skolmyndigheterna själva.

Variationer mellan skolor

I Sverige ser vi stora variationer mellan olika skolor när det kommer till antalet laborationer. På vissa skolor får eleverna genomföra laboratorieövningar en gång i veckan, medan andra skolor kanske bara erbjuder dessa möjligheter ett fåtal gånger under hela läsåret.

Elevernas prestationer

Den senaste undersökningen visar att elever som har fler laborationer i sina kurser oftare rapporterar en högre förståelse för ämnet samt ökad motivation. Men varför är det skillnader i tillgången till laborationer? Enligt lärare beror detta delvis på skolors resurser och prioriteter, samt lärarens egen utbildning och erfarenhet. Det finns också skillnader i läroplaner beroende på region.

Framtida intressen och karriärval

En stor fråga som väcks är: hur påverkar detta elevernas framtida intressen och karriärval inom naturvetenskapliga ämnen? Många experter påpekar att praktisk erfarenhet genom laborationer ofta kan vara den avgörande faktorn för att inspirera unga människor till att studera vidare inom vetenskap och teknik.

Exempel på en skola

I en av dessa skolor, Lars-Erik Larssongymnasiet i Lund, hade biologiläraren Ola Ejdrén sin sista laboration för terminen just dagen innan jullovet. Han förklarade att dagens övning var mer av en demonstration än en riktig laboration, vilket speglar det faktum att inte alla laborationer är skapade lika.

Behov av klargörande från Skolverket

Det finns ett tydligt behov av att skolmyndigheterna bör klargöra vad de menar med 'centralt inslag' så att alla elever får möjlighet att dra nytta av praktiskt arbete i sina studier. Framtiden för nästa generations forskare kan mycket väl hänga på hur denna fråga hanteras.

Slutord

Kommer Skolverket att agera? Det återstår att se!