Inför 2025 ser investeringslandskapet lovande ut, speciellt i USA där riskaptiten bland investerare är stor. Stockholmsbörsen har också visat tecken på återhämtning på senare tid. Trots höga värderingar i USA, ger de ekonomiska fundamenten fortsatt stöd till aktiemarknaden, även om ränteökningarna har dämpats något. En viktig aspekt att notera är den bredare uppgången på den amerikanska börsen; det är inte längre enbart tech-sektorn som presterar starkt. Dessutom har amerikanska långräntor börjat sjunka något efter en kraftig uppgång under tidigare år.

Konjunkturutsikterna för 2025 visar på en fortsatt stark tillväxt i den amerikanska ekonomin, även om en viss avmattning kan inträffa. Tillväxten förväntas dock överträffa trenden, vilket skulle vara positivt både för USA och den globala ekonomin som helhet. Trots negativa rubriker i media kring Europa, pekar indikatorer på en förbättrad situation där rekordlåg arbetslöshet och aggressiva ränteåtgärder från centralbankerna skapar en stabil grund. Lägsta inflationen i Europa på flera år tyder också på ökad köpkraft för hushållen, och om handelskonflikterna inte eskalerar kan Europa se en klar återhämtning nästa år.

I Kina är läget mer osäkert. Den kinesiska ekonomin kämpar för tillfället, men landets ledarskap har insett detta och öppnat för stimulansåtgärder. Den initiala effekten kan bli att ekonomin stabiliseras, men det finns även möjlighet för en ljusning som kan påverka hela Asien positivt under 2025.

Jämfört med 2024, förutspår vi en annorlunda dynamik. USA:s styrka tycks bestå, men vi kan också börja se en comeback i Europa där ekonomin, som stått stilla sedan pandemins början, kan återfå sin styrka. Sverige har också kämpat, men ränteåtgärder under 2025 kan förändra den trenden, särskilt med Kinas aviserade stimulanser.

En stor risk som hänger över oss är USA:s handelspolitik och dess potentiella konsekvenser. Ett mer omfattande tullkrig kan påverka den globala tillväxten och inflationen, och experter pekar på att den globala BNP kan minska med upp till 1,0 procent. Europa befinner sig i riskzonen på grund av sitt beroende av export, medan USA:s starka ekonomi ger dem bättre förutsättningar att hantera sådana påfrestningar.