I Tyskland pågår just nu en intensiv debatt om takten för utbyggnaden av förnybar energi. Ledande aktörer inom den gröna elproduktionen har vädjat i ett öppet brev till regeringen, där de i skarpa ordalag varnar för de potentiellt förödande ekonomiska effekterna av att bromsa energiomställningen. De framhåller att en "bakåtblickande 'omstart' i ny förpackning" hotar både energisäkerheten och klimatomställningen.

Debatten tog fart efter uttalanden från stora företag och branschorganisationer som föreslår ett saktande av expansionen av sol- och vindkraft samt elnät. Dessa aktörer påstår att den faktiska elförbrukningen inte ökar så snabbt som tidigare förväntats, och att en mer försiktig tillvägagångssätt skulle kunna leda till besparingar.

Frågan om Tysklands framtida elbehov har även väckt diskussioner om kärnkraftens roll. En ny opinionsundersökning från Infratest dimap visar att 52 procent av tyskarna är för att återstarta kärnkraftverk som stängts ner. 39 procent är emot, medan resten är osäkra. Denna debatt belyser att energipolitik handlar om mer än teknik och ekonomi - det handlar även om värderingar och politiskt mod.

RWE:s vd, Markus Krebber, efterlyste nyligen en verklighetskontroll av energiomställningen och menade att målen inte ska nås till varje pris, utan att det är viktigt att bygga ut där det är kostnadseffektivt och rimligt. En studie från industriförbundet tyder på att en mer hållbar strategi kan ge besparingar på upp till 370 miljarder euro fram till år 2035.

Energikostnader förväntas öka, och en rapport från forskningsprojektet Ariadne bedömer att en klimatanpassad energiomställning kräver investeringar på mellan 116 och 131 miljarder euro per år, vilket motsvarar cirka 3,5 procent av Tysklands BNP.

Det rapporteras även om en oväntad minskning av elförbrukningen, delvis på grund av en svag konjunktur och en avmattning i försäljningen av elbilar och värmepumpar. De som förespråkar förnybara energikällor anser att den svaga efterfrågan är tillfällig och att en fortsatt energiomställning är avgörande för den ekonomiska återhämtningen.

Elbolaget Green Planet Energy presenterade en analys som visar att planerad utbyggnad av förnybar energi kan generera investeringar på över 260 miljarder euro och skapa uppemot en halv miljon arbetstillfällen fram till 2030. Men om takten minskas med 25 procent kan investeringarna sjunka med 65 miljarder euro och sysselsättningen minska med upp till 65 000 jobb.

Kritik har även riktats mot det nuvarande stödsystemet för förnybar energi, där det ifrågasätts huruvida det är effektivt eller ekonomiskt. Professor Axel Ockenfels vid Max-Planck-institutet i Bonn uttrycker oro över att det i vissa fall genereras ett ekonomiskt värdelöst överskott av el där infrastruktur redan är överbelastad.

Situationens komplexitet kräver att man även beaktar de potentiella besparingarna som kan uppnås genom ett mer effektivt system för energianvändning. Ocksé måste hushåll och företag flytta sin elanvändning till tider när produktionen av förnybar energi är hög.

Forskare bakom Ariadneprojektet menar att nettoinvesteringarna kan visa sig vara betydligt lägre än förväntat om man beaktar alla besparingsalternativ, inklusive minskningen av subventioner till fossila bränslen. Detta innebär att den årliga nettokostnaden för energiomställningen kan reduceras till mellan 16 och 26 miljarder euro.

Tysklands energidebatt är en ekologisk, ekonomisk och politisk utmaning, men också en möjlighet för landet att leda vägen mot en hållbar framtid som kan inspirera andra nationer att följa efter.