Intresset för att återvända till Syrien bland syrier som befinner sig i Norge är minst sagt svalt. Enligt justitieminister Astri Aas-Hansen (AP) har endast en person fått hjälp av norska myndigheter att återvända.

Det har inkommit många förfrågningar från syrier till norska myndigheter gällande återvändande, men i praktiken är det få som verkligen tar steget. Detta står i kontrast till den rapport från FN som anger att omkring 300 000 syrier har återvänt till sitt hemland, många efter att ha fått skydd i grannländer.

Norska myndigheter erbjuder viss hjälp till de syrier som vill återvända, men Aas-Hansen betonar att säkerhetsläget i Syrien är oklart. Det har nyligen rapporterats om att flera hundra civila, särskilt från den alawitiska minoriteten, har dödats i kustområden, något som ytterligare försämrar situationen.

Syrien styrs nu av interimspresident Ahmed al-Sharaa, som leder rebellgruppen HTS (Hayat Tahrir al-Sham), vilken tidigare har haft kopplingar till terrorism och som störtade Bashar al-Assads regim. Al-Sharaa har åtagit sig att skydda minoritetsgrupper och religiösa samfund i ett framtida Syrien, men hans provisoriska grundlag förespråkar islamistiskt styre, vilket kan vara en källa till oro för många syrier.

Tidigare justitieminister Emilie Enger Mehl (Sp) uppmanade syrier att återvända så snart tryggheten var på plats, men med nuvarande rapporter om våld och osäkerhet kan det vara svårt att övertyga flyktingar att ta steget.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR levde knappt 16 000 syriska flyktingar i Norge under 2022. Med den rådande situationen och återvändandets ovisshet är det en fråga om vad som kommer hända med dessa människor i framtiden. Kommer fler syrier att känna sig trygga nog att åka hem, eller stannar de kvar i Norge under osäkra omständigheter? Det är en komplex och brådskande fråga som berör många.