Daniel Langkilde, grundare och vd för Kognic, är tydlig med att han inte är naiv. Hans strävan efter en mer etisk AI-bransch handlar inte om att svenska löner ska betalas i fattiga länder.

– Det skulle vara rimligt att det skapas arbeten där människor kan försörja sig på villkor som är acceptabla i deras egen miljö, säger han.

Langkilde uppskattar att uppemot en miljon människor arbetar inom branschen som har växt fram kring de enklare, ofta repetitiva, annoteringsuppgifter. Dessa arbetare, som han kallar annoterare, befinner sig i lågkostnadsländer som Indien och Filippinerna. De arbetar ofta under osäkra förhållanden eller som gigarbetare på plattformar som Scale AI och Amazons Mechanical Turk.

Som en av de svenskar som har god insyn i industrin förklarar Langkilde att Kognic står ut som en av de få aktörer i Sverige som upphandlar stora volymer av arbetskraft för datanotering.

– Vi är unika i Sverige när det kommer till att anlita annoteringsarbetare, säger han.

Langkilde beskriver en bransch som är svår att navigera. Han ser att få konkurrenter bryr sig om lönerna och arbetsvillkoren för gigarbetare.

– Vi får offerter från företag i lågkostnadsländer där villkoren är bedrövliga, särskilt med tanke på lönerna, säger han. Vissa offerter visar att arbetare ska få så lite som 70 cent i timmen.

– Det är förskräckligt låga löner oavsett var i världen man befinner sig. Sådana förslag bryter mot vår uppförandekod, men faktumet att dessa företag existerar gör att många av våra konkurrenter använder dem, vilket jag vet att flera gör, säger Langkilde och understryker att Kognic endast beställer från leverantörer där annoterarna har fasta anställningar och betydligt bättre löner.

Kunderna, främst biltillverkare som Volvo Cars, vill ha data för sina AI-system utan att ifrågasätta arbetsförhållandena längre ner i kedjan.

– Kunderna kommer till oss med en begäran om data och frågar bara om kostnaden, säger Langkilde.

Det är ingen nyhet att förhållandena för dem som arbetar med att annotera data är dåliga, men Langkilde betonar att pressen från media fortfarande är svag.

– Företagen verkar bli mer villiga att diskutera arbetsvillkoren för annoterare. Ju fler frågor de får, desto mer sannolikt är det att de prioriterar det. Men trycket är fortfarande litet, och det utnyttjas av aktörer i branschen så länge det går, säger han.

Volvo Cars har hamnat i blåsväder för sina kopplingar till låglönearbete efter att det framkommit att deras underleverantör Zenseact köpt data från Scale AI:s gig-plattform. Detta ledde till att Volvo pausade samarbetet.

Langkilde vill inte kommentera den specifika affären då Volvo är en kund, men han påpekar att det inte bara är Volvo som riskerar att nyttja lågbetald arbetskraft.

– Alla företag som köper tjänster där denna typ av arbete används är i riskzonen, oavsett bransch, säger han.

Langkilde hoppas på mer granskande journalistik som lyfter fram storbolagens indirekta utnyttjande av arbetskraft, liknande den som modebranschen för några år sedan stod inför.

– Det är liknande situation som H&M stod inför för femton år sedan när deras arbetsförhållanden uppmärksammades. Nu gäller det att de inte bara skyller på underleverantörerna utan tar ansvar för hur deras produkter framställs, säger han.

I väntan på att branschen ska genomgå en liknande förändring säger Langkilde att han känner sig ensam i sitt ansvar.

– Det som bekymrar mig är att det helt hänger på en individs moraliska principer. Om det hade suttit en annan vd i Kognic hade faktorer som löner kunnat se helt annorlunda ut, avslutar han.