Under året har debatten om elpriserna varit intensiv, med stora prishöjningar och chockartade svängningar.

Den nya elprismodellen har varit en central punkt i diskussionerna, med varningar om att den skulle kunna driva upp kostnaderna med så mycket som 20 procent i vissa regioner. Dessutom har blickarna riktats mot Tysklands energipolitik, där användningen av fossila bränslen har lett till en kraftig påverkan på elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Men samtidigt som elpriserna har varit ett hett ämne, kommer nya data fram som visar att 2024 faktiskt är det billigaste elåret sedan 2020. En genomgång av statistik från Nordpool gör att priser överraskar många – inte minst politiker som har ägnat året åt att klaga på de höga kostnaderna.

Enligt SVT:s statistik sjönk spotpriserna i genomsnitt med 15–20 öre per kilowattimme jämfört med 2023. Det innebär att hushåll kan förvänta sig tusenlappar i besparingar. För villaägare som använder eluppvärmning kan detta handla om besparingar på mellan 3 000 och 4 000 kronor under året, medan lägenhetsägare kan se sina kostnader minska med ungefär en tusenlapp.

Det är värt att notera att skillnaden är särskilt tydlig i norra Sverige. I elområde 1 och 2, som traditionellt har haft högre priser, halverades spotpriserna – från 46 öre till cirka 28–29 öre per kilowattimme.

Denna positiva trend är en glädjande nyhet för många svenskar och kan även påverka den allmänna ekonomin positivt. Med de lägre priserna ökar också konsumtionsutrymme för hushåll, något som kan stimulera den lokala ekonomin.

Frågan är om denna prisnedgång är hållbar på lång sikt, eller om vi kommer att se nya svängningar framöver. Kanske är det dags för svenska politiker att justera sina strategier för att anpassa sig till denna nya verklighet.