Svenska vuxna imponerar i internationellt kunskapstest - Här är vad du behöver veta!
2024-12-10
Författare: Oscar
En ny internationell rapport från OECD har avslöjat att vuxna svenskar är bland de främsta i världen när det kommer till läsning, räkning och problemlösning. Sverige rankas som det tredje bästa landet i läsförmåga, och delar tredje plats i både räkning och problemlösning tillsammans med Nederländerna och Norge. I topplistan finns även Finland och Japan, som dominerar i alla tre kategorier.
Jämfört med resultat från 2012 visar en ökning i svenska poäng inom läsning och räkning, även om förändringarna är marginella och ligger inom felmarginalen. Det är värt att notera att den del av testet som handlar om problemlösning inte kan jämföras över tid på grund av uppdateringar i metoden, men resultaten förblir starka.
En intressant aspekt är den ökande andelen av utlandsfödda i den svenska befolkningen, vilket OECD säger har haft en betydande inverkan på resultaten. Trots förändringen av den demografiska sammansättningen har andelen svaga läsare och räknare inte ökat. Faktum är att den där procenten är betydligt lägre i Sverige jämfört med andra OECD-länder: 8 procent jämfört med 18 procent.
I åldersgrupperna visar rapporten på en stark koppling mellan utbildning och prestation. Unga vuxna, särskilt de som är födda mellan 1989 och 1996, presterar betydligt bättre i läsning nu i 30-årsåldern än vad de gjorde som 20-åringar. Denna åldersgrupp visar de högsta poängen i både läsning och problemlösning samt näst högst i räkning.
Dessutom verkar den äldsta åldersgruppen, de som snart når pensionsåldern, fortfarande hålla måttet, med läsprestationer liknande de de hade för tio år sedan. Generellt sett presterar alla svenska åldersgrupper över OECD-genomsnittet, men den minsta skillnaden i prestationer ses bland unga vuxna mellan 16 och 24 år, som nyligen genomfört sin gymnasieutbildning.
Sammantaget visar dessa resultat att Sverige fortsatt utmärker sig på den internationella utbildningsscenen. Frågan kvarstår: Vad kan vi göra för att ytterligare stärka våra vuxnas kunskaper och anpassa utbildningen för framtidens utmaningar?