I en tid där identitet och namn får allt större betydelse, har många sverigefinnar valt att byta namn för att smälta in i det svenska samhället. Marjut Hyvönen, som gifte sig med en svensk man vid millennieskiftet, är ett exempel. Hon bytte sitt namn till Marjot Vastersson i hopp om att få sitt namn uttalat korrekt. Men tyvärr blev det inte som hon hade tänkt—nu kallas hon istället ofta för Marjått.

Det finns endast fem andra personer i Sverige med namnet Marjot, medan det finska namnet Marjut är betydligt vanligare med 455 personer, enligt Skatteverket. Marjots reflektioner kring sitt namn visar på den frustration som många sverigefinnar känner. När hon ser sitt finska namn stavat korrekt känner hon att det verkligen är hennes identitet.

Marie Löfdahl, namnforskare, har utfört studier som visar att finska namn kan göra individer till måltavlor för mobbning. Flera sverigefinnar har berättat att de bytt sina namn för att undvika negativa blickar och mobbning. Detta visar på en djupgående utmaning kring hur namn och identitet uppfattas i det svenska samhället.

När Anoo Niskanen växte upp i Borås, mötte hon liknande utmaningar. Hon blev mobbad när hennes svenska klasskamrater upptäckte uttalet av hennes finska namn. Det ledde till att hon och en finsk vän började kalla sig för svenska namn som Sara och Marie för att undvika trakasserier.

Statistik kring namnbyten bland sverigefinnar är bristfällig, men uppskattningar antyder att namngivningar är vanliga. Ungefär tusen namnbyten görs varje månad i Sverige. Det uppskattas att det finns runt 700 000 sverigefinnar i landet, personer med finska rötter.

Namn kan definiera en person och flera har uttryckt att de bytt namn för att skapa en ny identitet eller dölja sin finska bakgrund. En del har gjort en svensk variant av sina namn, medan andra suddar ut finska kännetecken. Marjot, som arbetar som lärare, är fast besluten att lära både sig själv och sina elever att uttala namn korrekt för att skapa en tryggare atmosfär.

Trots att namnbyten kan kännas som en lösning mot mobbning, visar forskningen att dessa förändringar ofta är förknippade med sorg. Många som har bytt namn har gjort det för att de känner att de måste för att bli accepterade.

För Marjot och Anoo påverkar dessa erfarenheter fortfarande deras liv. Marjot överväger att återgå till sitt ursprungliga namn, men det praktiska och känslomässiga krångel som medföljer en sådan förändring gör henne osäker. Anoo använder medvetet olika uttal för sitt namn beroende på vem hon pratar med, för att skapa en distans till sina tidigare upplevelser.

Denna komplexa problematik visar hur viktiga namn och identitet är, och hur djupt rotade fördomar och mobbning får människor att ifrågasätta och förändra vad som är en del av deras arv.