Syriens ekonomi hänger på en knivsegg, där en liten drog kan få oväntade konsekvenser. Under Bashar al-Assads styre har landet utvecklats till en så kallad "knarkstat", där den illegala drogen captagon står för omsättningen som överstiger hela landets bruttonationalprodukt, enligt experter.

Efter krigets förödelse är frågan hur den islamistiska milisen HTS (Hayat Tahrir al-Sham), som har varit en ledande aktör mot Assad-regimen, kommer att hantera den känsliga frågan om drogverksamheten. En fingervisning kan sökas i länder som Afghanistan, där talibanernas hantering av opiumproduktionen visade på både möjligheter och risker.

Captagon, ett syntetiskt amfetamin, har blivit en av de mest populära illegala drogerna i Mellanöstern. Med en produktionkostnad på några kronor kan piller säljas för extraordinära priser – upp till 300 kronor per styck. Den årliga omsättningen av denna drogindustri uppskattas av forskaren Caroline Rose vid New Lines Institute i Washington till omkring 10 miljarder dollar, vilket är mer än dubbelt så mycket som Syriens officiella BNP, som ligger nära 9 miljarder dollar enligt Världsbanken.

Det har inkommit rapporter om att viktiga delar av den syriska armén och säkerhetsapparaten är direkt involverade i knarkhandeln, vilket gör att regeringen har blivit starkt beroende av captagonexporten för sin maktutövning. HTS står nu inför ett vägval: att behålla sitt beroende av denne knarkimperium eller att försöka bryta sig loss.

Det har observerats att captagon smugglades genom rebellkontrollerade områden under de senaste åren, vilket antyder att HTS kan ha haft en roll i denna verksamhet och att de i praktiken legitimerat handeln. Nyare rapporter indikerar dock att HTS också har försökt att slå ner på den olagliga droghandeln, med argument att skylla på regimens korruption.

Om HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa väljer att ta en hård linje mot droghandeln kan han få inspiration från Talibans historia. När talibanerna först tog makten i Afghanistan på 90-talet var opium ett centralt inslag i landets ekonomi. Men 2000 förklarade ledaren Muhammad Omar opiumproduktionen som "oislamsk" och lyckades skära ner produktionen dramatiskt.

Trots initiala framgångar visar historien hur snabbt man kan återfalla i destruktiva mönster. Efter 11 september 2001 återupptogs kriget i Afghanistan och behovet av vapen finansierades snabbt av den återuppvaknande opiumhandeln. HTS står nu inför en kritisk prövning av sin legitimitet och moraliska värderingar i en värld som präglas av drogrelaterade konflikter.