I KORTHET

Under Donald Trumps kommande mandatperiod avser USA att monetarisera sin globala roll – genom att ta betalt för militärt beskydd, ekonomisk tillgång och dollarns dominans. Strategin har döpts till ”Mar-a-Lago-accorden”, efter presidentens lyxiga residens i Florida.

Trumps chefsekonom Stephen Miran föreslår att USA ska använda tullar, skuldomstrukturering och valutapolitik för att omförhandla den globala maktfördelningen. Hans idéer fokuserar på att stärka USA:s ekonomiska position och göra dess militära skydd till en affärsöverenskommelse.

Kritiker varnar för att denna approach riskerar att leda till en övergång från ett regelsystem till osäker och godtycklig maktkoncentration. Affärsuppgörelser kan ersätta traditionella institutioner, vilket potentiellt kan öka korruption och instabilitet i internationella relationer.

Sammanfattat menar Miran att USA bör använda sin ekonomiska tyngd som ett påtryckningsmedel i en ny global omförhandling av maktfördelningen.

Missa inte: USA:s skuld kan nå historiska höjder, över 30 biljoner dollar, vilket väcker oro bland ekonomer och investerare.

Idéerna började cirkulera strax efter valet i november och presenteras nu mer konkret som ”Mar-a-Lago-accorden”.

Ivar Arpi från Affärsvärlden beskriver strategin som en ny form av merkantilism där USA inte längre erbjuder stabilitet utan förväntar sig att andra länder betalar för detta skydd.

Den nuvarande världsordningen befinner sig i kaos, och det påverkar även aktiemarknaden. En svensk försvarsaktie har stigit med hela 30 procent på bara en vecka, och intresset fortsätter att öka.

Enligt Arpi består doktrinen av tre delar: en svagare dollar, omstrukturering av statsskulden genom så kallade Patriot Bonds, samt ett nytt säkerhetsavtal där USA:s allierade bokstavligen eller strategiskt måste betala för fortsatt samarbete och säkerhet. Denna utveckling kan förändra hur länder interagerar och vilka allianser som bildas i framtiden.